Europas mest jämställda land – så länge vi inte pratar pengar
Tänk att vi återigen toppar listan över EU:s mest jämställda länder. Med 83,1 av 100 möjliga poäng kniper Sverige förstaplatsen när EU:s jämställdhetsorgan rankar jämställdheten i de 27 medlemsländerna. Genomsnittet för resten av EU ligger på 68 poäng. Det visar årets sammanställning av European Institute for Gender Equality (EIGE) som återkommande mäter jämställdheten inom områdena arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa i samtliga EU-länder.
Faktum är att Sverige toppat EU:s jämställdhetsliga ändå sedan år 2010. Att äran mest vilar på gamla meriter med väl utbyggd barnomsorg, varannan damernas i politiken och diskrimineringslag för arbetsmarknaden, det talas det inte lika högt om.
För trots goda intentioner och höga politiska ambitioner, som utnämning av världens första feministiska regering, jämställdhetspolitiska mål och jämställdhetsintegrering som motto för politiken, har den svenska jämställdheten mest stått och stampat de senaste åren. Sedan 2017 har vi avancerat knappt 0,2 procentenheter i EU-mätningen. Den främsta förklaringen är att utvecklingen står helt still inom ett relativt avgörande område – den ekonomiska jämställdheten. Inkomstgapet mellan män och kvinnor har varit mer eller mindre oförändrat i Sverige sedan 1995.
Kvinnors ojämställda ekonomi är en fråga som också Fredrika Bremer-förbundet sätter särskilt fokus på med nya utbildningsserien Livslång ekonomi.
Med kunskap som första steg mot ekonomisk egenmakt har förbundet tagit fram en serie filmer som utbildar i juridik och ekonomi om privatekonomi, relationer, föräldraskap och arbetsliv.
Att minska lönegapet borde vara en prioriterad fråga för alla politiska partier inför valet 2022 – då ekonomisk jämställdhet inte bara är en rättvisefråga utan även en förutsättning för att klara FN:s globala mål för hållbar utveckling till 2030. Studie efter studie visar dessutom att ekonomisk jämlikhet mellan könen också bidrar till ekonomisk tillväxt och ökat välstånd för alla grupper i samhället.
Så varför händer inget?
En förklaring är att endast hälften av befolkningen tycker att löneskillnaden är ett mycket stort problem. Fast å andra sidan tycker hälften av befolkningen att löneskillnaden är ett mycket stort problem. Sorterar vi efter kön beskriver kvinnor i betydligt högre grad (70 procent) problemet som mycket stort. Samtidigt uppger var femte man (18 procent) att inkomstskillnaderna är ett litet problem eller inget problem alls.
Siffrorna känner vi igen från den Sifo-undersökning som förbundet lät göra i somras. Den visar också att 8 av 10 svenskar ändå tror att ökad jämställdhet skulle gynna hela samhället i något eller mycket större utsträckning.
Frågan är hur de tillfrågade männen i undersökningen får ekvationen att gå ihop. Ett icke-problem som skulle kunna gynna hela samhället om vi löste det. Tänker att vi på förbundet kanske fått det hela lite om bakfoten, för inte är det kvinnorna som behöver utbildas i ekonomins funktionssätt – det är ju männen.
TEXT: Leila El-Sherif Wollheim
Leila El-Sherif Wollheim är projektledare på kansliet för Nationell samordnare Agenda 2030 och styrelsemedlem i Fredrika Bremer-förbundet.
En artikel frånNummer 3 - 2021
Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.
