Inskränkt aborträtt – en medicinsk risk

Senarelagda och därmed mer riskabla aborter. Missfall och utomkvedshavandeskap som inte behandlas i tid och orsakar infektioner. Det är några av de stora medicinska riskerna med en inskränkt aborträtt.

Text Åsa Uhlin

Att göra en legal abort innebär i dag för de allra flesta gravida att man genomgår en medicinsk abort. Genombrottet för den här metoden har inneburit att aborter numera görs allt tidigare – 2021 gjordes över 60 procent av alla aborter i Sverige görs före den sjunde graviditetsveckan.

En medicinsk abort är egentligen detsamma som ett framkallat missfall, och ett sådant kan kräva vård. Här ser Kristina Gemzell Danielsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet, stora risker för gravida som vill göra abort i länder där aborträtten inskränks. Gravida med ett pågående missfall, antingen spontant eller som en effekt av en medicinsk abort, riskerar att inte behandlas.

– Då är det stor risk för infektion. Det kan också vara så att man missar att behandla utomkveds- havandeskap, säger hon.

Vid utomkvedshavandeskap fastnar det befruktade ägget av någon anledning på vägen till livmodern. Tillståndet behöver i regel behandlas med antingen operation eller läkemedel. Ett utomkvedshavandeskap som inte behandlas riskerar att leda till att en äggledare brister, vilket är livshotande.

Stigmat och rädslan för att söka abort kan också leda till att aborter görs väldigt sent, och att gravida prövar att genomföra en medicinsk abort med läkemedel som man får av icke-vårdutbildade, eller via nätet.

– Redan idag finns den oseriösa försäljningen av abortläkemedel på nätet. Läkemedel som i bästa fall är inaktiva, eller i värsta fall kan innehålla farliga ämnen, säger Kristina Gemzell Danielsson.

Att göra en abort på egen hand, med korrekta läkemedel, är dock säkrare än andra metoder som desperata kvinnor riskerar att använda sig av. Men det inte något som sjukvården på något sätt rekommenderar, eftersom det är viktigt att kunna få råd, hjälp och möjlighet att söka vård om den gravida exempelvis får kraftiga blödningar eller svåra kramper. Den utvecklingen där allt fler länder, senast USA, går mot att begränsa aborträtten helt eller delvis är oroväckande, menar Kristina Gemzell Danielsson.

– Det finns två tydliga linjer – dels finns det länder där det har blivit mer restriktivt, dels där det är mer liberaliserat. I USA har det skett ett långsiktigt arbete av anti-choicegrupperna. Och de begränsar sig ju inte till USA, jag har sett dem utöva påtryckningar i Uganda och även i Europa. Även Sverige har varit utsatt. De är extremt välorganiserade, säger hon, och konstaterar att det en positiv utvecklings samtidigt sker i flera länder i Afrika och Latinamerika.

Påverkas du i din vardag av attackerna mot aborträtten?

– Jag blir inte påverkad i min klinikvardag, men i min forskarvardag blir jag påverkad hela tiden. Det finns ju farhågor även för Europa, i Polen och Ungern och det känns skakigt i Italien. Det är viktigt att vara medveten om att rättigheter kan fösas tillbaka.

Kristina Gemzell Danielssons handledare Marc Bygdeman var den som allra först väckte idén till det som sedan blev metoden för medicinska aborter. Hennes forskargrupp har därefter arbetat med att utveckla metoden för att göra den så säker och lättanvänd som möjligt.

Idag har de medicinska aborterna fått helt omvälvande effekter, framför allt genom att aborter nu genomförs betydligt tidigare än förut. Tidigare, när kirurgiska metoder var allenarådande, gjordes majoriteten av aborter betydligt senare. Medicinska aborter kräver till skillnad från kirurgiska inte heller nedsövning och sjukhusvistelse.

– Har man som jag varit med om detta från början så är det helt fantastiskt, säger Kristina Gemzell Danielsson.

– Hade det varit något annat område hade man lyft fram att det var en svensk innovation. Men jag tycker att har hänt mycket under de här åren. Det finns fortfarande ett stigma kring aborter men det har minskat. Nu finns många forskare här som är stolta och vill välja detta som sitt forskningsfält.

Kristina Gemzell Danielssons forskargrupp arbetar nu bland annat med att behandla väldigt tidiga graviditeter där den gravida vill eller behöver göra abort, bland annat utomkvedshavandeskap.

En artikel frånNummer 3 - 2022

Upplaga nummer tre av Hertha är nu ute och temat är ”Kvinnan som slagfält”. Givetvis publicerar vi några artiklar här på hemsidan! De aktuella ämnena inom detta tema är Surrogatmödraskap – en livmoder som vara, aborträttens inskränkningar och hot samt sexuellt våld i krig och konflikt. I denna upplaga bjuder vi även på en intervju med Margot Wallström där berättar om de framsteg och bakslag hon ser inom arbetet med att stoppa användningen av kvinnors kroppar som ett vapen i konflikter.

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.