Nobelpris i jämställdhetens tecken

Könsskillnader på arbetsmarknaden och kvinnors roll i ekonomin – det är vad årets nobelpristagare i ekonomi har forskat om. Claudia Goldins djupdykning i den ekonomiska historien hjälper oss att förstå varför vi fortfarande inte har ett jämställt yrkesliv.

TEXT LISA STEVIK

Banker och finanskriser, auktionsteori, marknadsmakt och reglering, kontraktsteori, tillgångspriser och marknadsinstitutioner. Så låter det oftast när vinnaren av Nobelpriset i ekonomi presenteras. I år fick vi dock ett litet annorlunda besked, inte bara därför att det var den tredje kvinnan någonsin som skulle få ta emot priset – hennes forskning handlar om könsskillnader på arbetsmarknaden.

I oktober tillkännagavs att årets pristagare är Claudia Goldin, amerikansk ekonomisk historiker och arbetsmarknadsekonom som ägnat sin forskargärning åt att studera kvinnors roll i ekonomin och på arbetsmarknaden. Hon har satt ljuset på vilka drivkrafter som legat bakom kvinnors förändrade ekonomiska roller och gett en ökad förståelse för de könsskillnader som vi fortfarande ser på arbetsmarknaden idag.

Claudia Goldin har bland annat djupdykt i framför allt den amerikanska historien och genom detektivarbete i historiska arkiv har hon kunnat visa på skillnader i såväl arbetskraftdeltagande som löner, och förklarat varför de uppkommit. Ett modigt val av nobelkommittén, menar Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet.

– Jag är både förvånad och inte förvånad över att det blev hon. Hon är en stor och viktig forskare inom ekonomisk historia och arbetsmarknadsekonomi, men å andra sidan är det inte det hetaste inom ekonomivetenskapen. Dessutom är det ovanligt att ekonomipriset går till en kvinna och det är numera nästan unikt att få priset i eget namn.

När kungliga vetenskapsakademin lyfter fram och presenterar Claudia Goldins gärningar, tar de fasta på några viktiga insikter som hennes forskning bidragit till; hur sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andelen yrkesarbetande kvinnor sett ut, p-pillrets betydelse och vilken effekt det första barnet har på lönegapet mellan män och kvinnor.

När det gäller just tillväxt och kvinnors arbete kunde Goldin visa att det man tidigare antagit, att ju mer ekonomin växte desto fler kvinnor kom ut på arbetsmarknaden, inte riktigt stämde. I stället för en linjär kurva, så ser kurvan över kvinnors deltagande på arbetsmarknaden från slutet av 1700-talet fram tills i dag snarare ut som ett U. Innan industrialiseringen tog fart under 1800-talet, arbetade en stor andel kvinnor. De jobbade i familjeföretag, inom jordbruket eller med produktion i hemmet – arbete som inte alltid synts i statistiken. Faktum är att kvinnor yrkesarbetare i högre grad innan industrialiseringen, bland annat därför att den typen av yrken och arbetsvillkor som växte fram inte gick att utföra från hemmet, och var svåra att kombinera med barn i en tid långt innan barnomsorg kom på tal.

Claudia Goldins historiska forskning har också visat hur lönediskriminering och lönegapet mellan kvinnor och män förändrats över tid – på ett något oväntat vis. I slutet av 1800-talet arbetade kvinnor till största delen i industrier där lönen betalas ut på ackord, det vill säga man får betalt utifrån hur mycket man producerar oavsett om man är kvinna eller man. Men fram till 1940 så ökar plötsligt löneskillnaden mellan män och kvinnor rejält, från tjugo till femtiofem procent.

– Runt 1880 fanns det i stort sett ingen lönediskriminering när man jämför lika med lika, det vill säga jämför män och kvinnor i samma branscher eller yrken och tar hänsyn till segregering på arbetsmarknaden, säger Maria Stanfors.

När samhället sedan förändras och vi går mot en arbetsmarknad där kunskap och utbildning blir viktigare än fysisk styrka, borde man ha fått en situation som gynnar kvinnor – kvinnor och män är mer lika mentalt än styrkemässigt och flickor och pojkar lika bra på att prestera inom utbildning. Men så blev det inte, visar Claudia Goldins forskning.

Detta skifte, som borde gynna kvinnor, händer samtidigt som samhället blir mer kapitalintensivt, produktionen ökar och fler yrken blir mer komplicerade och kvalificerade, och kräver att du satsar på en karriär inom dem. Betydelsen av att vara på jobbet, ha en lång karriär, stanna länge på sin arbetsplats med all sin kunskap och bli senior ökar. 

– Och det är det som ger högre positioner och högre löner. Det är inte alls bra när man är 25 år gammal och måste sluta för att man ska gifta sig och ta hand om en familj, säger Maria Stanfors.

Under andra halvan av 1900-talet gick utvecklingen från att kvinnor helt valde mellan arbete och familj, mot att man ofta gick tillbaka till arbetet när barnen blivit stora. Eftersom kvinnor inte såg en sammanhängande karriär framför sig, valde man inte yrken som kräver det och investerade inte heller i sin utbildning på samma sätt som män. En uppmärksammad studie som Claudia Goldin ligger bakom handlar om p-pillrets betydelse. När unga kvinnor fick större möjlighet att planera sin familjebildning påverkade det både deras utbildnings- och karriärsval.

Men även om lönegapet minskat, så ligger det idag alltjämt på mellan tio och tjugo procent i vår del av världen, trots att kvinnor ofta har högre utbildning och lönediskriminering inte är tillåtet. I en studie från 2010 kunde Goldin tillsammans med sina forskarkollegor visa på ett trendbrott i löneutvecklingen vid det första barnet. Innan dess var skillnaderna små, men efter det sjunker kvinnors inkomster. I höginkomstländer kan löneskillnader idag nästan helt förklaras med föräldraskap – och anledningen är fortfarande det hack i karriären som fler föräldradagar, fler vabbdagar och mer deltid innebär. ”Goldin visade att denna föräldraskapseffekt delvis kan förklaras av hur vår samtida arbetsmarknad fungerar. Anställda i många branscher förväntas vara ständigt tillgängliga och flexibla inför arbetsgivarens krav.” skriver kommittén för Nobelpriset.

I dag kombinerar kvinnor och män karriär och familj på ett annat sätt, men Claudia Goldins forskning har visat på hur kvinnor sorterar in sig i yrken som är mer familjevänliga.

– Män väljer hög timlön eller flott tjänstebil, medan kvinnor väljer flexibla arbetsvillkor. Att kvinnor väljer familjevänliga yrken har observerats länge, men det Goldin har gjort är att sätta det i ett långt narrativ och visa på att när ekonomin, produktionen och reproduktionen förändras så förändras också kvinnors val, säger Maria Stanfors.

Hon beskriver i sin bok Mellan arbete och familj, ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige hur dagens syn på arbete och familj ofta leder till frustration för unga kvinnor: de utbildar sig och deltar på arbetsmarknaden i samma utsträckning som män, och det har länge funnits en stark jämställdhetsretorik som förmedlat att det ska kunna vara möjligt. Ändå råder fortfarande en strukturell ojämställdhet som påverkar deras valmöjligheter och livssituation, mer än deras mäns.

När det gäller mer nutida forskning, har årets pristagare bland annat publicerat studier som kretsar kring diskriminering av kvinnor när det gäller anställningar. Johanna Rickne är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, och forskar bland annat om könsskillnader på arbetsmarknaden. Hon lyfter fram en studie om rekrytering till orkestrar.

– De som sökte arbetet spelade bakom ett skynke så att den som rekryterade inte kunde se om det var en kvinna eller en man. Det innebar en stor ökning av kvinnor i orkestern. Den studien blev inflytelserik eftersom den visar att man förknippar män med mer talang, säger hon.

En annan intressant studie signerad Claudia Goldin handlar om flexibilitet i arbetslivet – något som aktualiserats inte minst i och med det ökade distansarbetet under och efter covidpandemin och är en trend som beskrivits både som en nyckel för jämställdhet, och en potentiell fälla. Ett mer flexibelt arbetsliv kan göra det enklare att få ihop både karriär och familj utan att behöva exempelvis gå ner i tid. Å andra sidan gäller det inte alla yrken och det förändrar inte normer kring vem som har huvudansvar för familjelivet. Goldin har publicerat artiklar både kring jämställda normer hemma, men också om hur omstrukturering av arbete kan vara ett alternativ, om vi inte lyckas med det svåra arbetet att justera könsrollerna. Att arbetsuppgifterna blir mer flexibla i både tid och rum. Även Johanna Rickne lyfter fram Goldins p-pillerstudie som relevant, inte minst när det gäller policyskapande.

– Det finns fortfarande gott om länder där preventivmedel inte anses vara en prioritet för det offentliga och det finns helt klart länder som är på väg i olika riktningar när det gäller kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp och fertilitet. Det den här studien visar är att det är viktigt för ekonomisk jämställdhet att kvinnor får göra just det, och vad det finns att vinna på det för ett samhälle rent ekonomiskt.

P-piller, föräldraskap och kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och kvinnor på arbetsmarknaden är de delar av Claudia Goldins forskning som fått mest uppmärksamhet. Men precis som Johanna Rickne så vill Maria Stanfors skicka med en än bredare bild av nobelpristagarens arbete.

– Hon får priset för att ha gett oss en bättre förståelse av kvinnors roll i ekonomin och könsskillnader på arbetsmarknaden. Men hon har studerat så oändligt mycket mer; de ekonomiska effekterna av krig, effekten av slaveriets avskaffande för arbetsmarknadsdeltagande, betydelsen av politik för konjunkturer, hur utbildning och teknologisk förändring och ekonomisk ojämlikhet hänger ihop ur ett långsiktigt perspektiv. Hon har gjort stora insatser inom ekonomisk historia. 

En artikel frånNummer 4 - 2023

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.