Politiker – här är våra krav!

Under året som gått har Hertha vridit och vänt på nuvarande svensk jämställdhetspolitik, för att belysa vad som faktiskt görs – och vad som inte görs. Vi vill avsluta året och börja det nya med en tydlig uppmaning till politiken: stärk kvinnors livslånga ekonomi! Här är våra krav.

TEXT CAMILLA WAGNER, LEILA EL-SHERIF WOLLHEIM, LISA STEVIK

Inkomstgapet mellan kvinnor och män är i stort sett oförändrat sedan 1995. Kvinnors livslånga ekonomi påverkas av att män inte tar ut halva föräldraledigheten, av att kvinnor i större utsträckning arbetar deltid och av att män har högre kapitalinkomster än kvinnor. Dessa skillnader existerar på grund av strukturell ojämställdhet och kräver strukturell förändring. Därför formulerar nu Fredrika Bremer-förbundet tillsammans med Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon en kravlista till politiken, inklusive en rad förslag på åtgärder.

Nummer 1: Tillsätt en kvinnomaktsutredning!

Utred kvinnors möjligheter, skyldigheter och rättigheter i Sverige. Det behövs en parlamentarisk gemensam förståelse av ojämställdheten som ska bekämpas i samhället utifrån en gemensam definition av ojämställdhet och vision för svensk jämställdhetspolitik.

Nummer 2: Inför helt individuell föräldraförsäkring

Trots att ett delat föräldraskap är en nyckeln till ett jämställt samhälle, är Sverige långt ifrån ett jämnt föräldransvar. Svenska kvinnor tar ut 70 procent av föräldraledigheten, och utvecklingen mot en jämnare fördelning går långsamt.

Flertalet utredningar har under föräldraförsäkringens 40-åriga historia visat att det ojämna uttaget påverkar kvinnors ställning på arbetsmarknaden negativt. Forskning visar att föräldraskap spelar en stor roll när det gäller lönegapet mellan kvinnor och män – fram till första barnet är gapet mycket litet, men sedan halkar kvinnor efter. Föräldraskap kan nästan helt förklara lönegapet mellan kvinnor och män i vår del av världen.

Utvecklingen går enligt Försäkringskassans statistik långsamt. Den åtgärd som man hittills sett har haft störst effekt på både antalet uttagna dagar och på normer kring föräldraskap, är att reservera dagar åt båda föräldrarna. Den första så kallade pappamånaden, där en månad av föräldrapenningen reserveras åt vardera föräldrar, kom 1995. Sedan 2016 gäller det tre månader. En individualiserad föräldraförsäkring, det vill säga att vardera föräldern tilldelas hälften av de 460 dagarna, skulle inte bara ge positiva effekter för kvinnors löner, karriärmöjligheter och pensioner – det skulle även stärka barns relation till sina pappor, och pappornas relation till sina barn. En sådan reform skulle dessutom vara extra viktig för de grupper av kvinnor som står långt ifrån
arbetsmarknaden. I dag har vi i Sverige en individuell föräldraförsäkring, men med möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern.

”Individualiserad föräldraförsäkring är en nyckel till att kvinnor och män ska kunna dela lika på både det betalda och det obetalda arbetet, som ju i sin tur ligger till grund för många andra jämställdhets- och samhällsproblem. Det handlar både om jämställda löner och kvinnors makt och inflytande i arbetslivet och demokratin och om att pappor ska få bättre relationer till sina barn och vice versa.” – Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnoorganisationer

Nummer 3: Stärk utrikes födda kvinnor

Stärk ekonomisk egenmakt och motverka ekonomisk utsatthet hos utrikes födda kvinnor. Detta genom ett särskilt spår för etablering på arbetsmarknaden. Ett förslag är en kombination av SFI, socialt stöd och skydd, snabbspår YH och
praktikplatser för målgruppen. Vi kräver även att etableringstiden pausas under föräldraledighet och vab. Det kommer leda till att fler kvinnor faktiskt har möjlighet att ta del av hela etableringsprogrammet. Mer behöver göras för att fler utrikesfödda kvinnor ska få chansen att komma ut i arbetslivet, tjäna pengar och ha möjligheten att ta makten över sina egna liv.

I Sverige finns idag ett etableringsprogram med stöd i form av aktiviteter och utbildning som ska hjälpa nyanlända att snabbare lära sig svenska och få ett jobb. I dag får nyanlända kvinnor ta del av färre, senare och sämre etableringsinsatser än nyanlända män. Detta är väl känt, men det ojämlika mönstret består. Programmet sträcker sig över 24 månader på heltid, men möjligheten för kvinnor att ta del av hela tiden hindras av exempelvis föräldraledighet, som i praktiken främst tas ut av kvinnor, eller väntan på förskoleplats.

”Utifrån den nya rapporten om hälsa, Hur mår utrikes födda kvinnor och flickor? kan man generellt säga att utrikes
födda kvinnor mår sämre än utrikes födda män och inrikes födda kvinnor. Trots detta ser vi att denna grupp får mindre vård. När det gäller arbetsmarknads-etablering ser vi att utrikes födda kvinnor får sämre, billigare och färre insatser än utrikes födda män. Så ser det ut genomgående i etableringsinsatserna. Majoriteten av anhöriginvandrare är kvinnor och dessa har inte tillgång till etableringsprogrammet, vilket gör att många nyanlända kvinnor får svårare att komma i arbete och riskerar att hamna i beroendeställning till sin anknytningsperson.

Just nu ligger ett förslag på regeringens bord om att utöka målgruppen för etableringsprogrammet vilket skulle göra att fler nyanlända kvinnor kan ta del av det. I den utredningen finns ett förslag om att man ska kunna pausa etableringsprogrammet. Detta skulle möjliggöra för kvinnor att kunna genomföra programmet då det skulle betyda att man kan pausa för att till exempel kunna vara föräldraledig. I utredningen finns ytterligare förslag som individualiserar
och anpassar etableringen så att den blir mer effektiv, detta välkomnar vi. Utöver detta behöver fler arbetsmarknadsinsatser finnas i kvinnodominerade yrken och bättre SFI-utbildningar kombinerade med yrkesutbildningar så att fler nyanlända kvinnor hamnar i arbete.” – Mira Palme, projektledare Kvinnorörelsens integrationsnätverk

Nummer 4: Motverka ekonomiska hinder för skilsmässa

Rätten att frivilligt ingå i en relation och rätten att kliva ur densamma är en grundläggande mänsklig rättighet som blir ihålig om det i praktiken är omöjligt. Enligt en Sifo-undersökning gjord av Fredrika Bremer-förbundet våren 2023 känner 6 av 10 oro för boendet vid skilsmässa. På en bostadsmarknad med stor bostadsbrist och höga priser blir det en avgörande tröskel.

Den svagaste parten är den som har minst på sparkontot. Samtidigt är man, om man varit gifta, solidariskt ansvarig för gemensamma lån. I dag är det inte ovanligt att den ekonomiskt starka parten i förhållandet, i de flesta fall mannen, utnyttjar möjligheten att driva en process kring bodelning, vilket leder till höga kostnader – för höga för den andre att bära. Konsekvensen blir att många kvinnor ger upp sina rättigheter i bodelningsprocessen, på grund av att de inte har råd med en bodelningsförrättare eller till slut tvingas förlika på ett ofördelaktigt sätt för att kunna gå vidare med sina liv.

Kvinnor som lämnat en våldsam relation och lever med hot om ytterligare våld, riskerar att bli av med sin så kallade kvarsittanderätt, som ger den som har störst behov av den gemensamma bostaden rätten att bo kvar. Gifta kvinnor har dessutom svårt att få ekonomiskt stöd under den så kallade betänktetiden på sex månader eftersom makarna då är solidariskt ansvariga för varandra ekonomiskt.

Vi kräver ökade möjligheten till ekonomiskt stöd och att en tidsgräns vid bodelning införs. Den som avsiktligt förhalar en bodelningsprocess ska kunna bötfällas. Vi vill också se snabbare interimistiska beslut om vårdnad, boende och umgänge när det finns en misstanke om våld mot mamma. Vi kräver att betänktetiden på sex månader tas bort när det är våld inblandat. Vi kräver också att våldsutsatta kvinnor ska få förtur i kommunala bostadsbolag och bostadsköer även i annan ort, det vill säga ökat samarbete nationellt kring stöd för våldsutsatta.

”Mäns ekonomiska våld får förödande konsekvenser även efter kvinnan har lämnat. Ekonomiskt våld måste få samma uppmärksamhet som andra former av våld mot kvinnor, för det krävs ökad kunskap, forskning och information. Långdragna bodelningar kan vara ett sätt för mannen att fortsätta utöva makt och kontroll, så kallat eftervåld, att
förhala processen och hindra att kvinnan går vidare med sitt liv. Unizon vill ha en bortre tidsgräns för när bodelning ska vara klar, med utgångspunkten kvinnors ekonomiska egenmakt och rätt att leva fria från våld. För att kunna skriva hyreskontrakt, ta lån och kunna börja om igen behöver man ta kontroll över ekonomin. Här måste Kronofogdemyndigheten, finans- och bankvärlden och fastighetsbranschen klara av att göra helhetsbedömningar utifrån att det ekonomiska våldet ofta också funnits där.” – Olga Persson, ordförande Unizon

En artikel frånNummer 4 - 2023

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.