Skattesystemet avslöjar tidens normer

TEXT ELLA KETTULA

HUR SKATTESYSTEMET ser ut påverkar oss alla, men idag underminerar det svenska systemet den ekonomiska jämställdheten genom att ge ett sämre utfall för kvinnor än för män. Det visar rapporten Jämställda skatter, från Sveriges Kvinnoorganisationer. På sidan 17-18 kan du läsa mer om det ojämställda systemet.

Men det här är långt ifrån första gången Hertha lyfter jämställdhetsbrister i skattesystemet. År 1970 framförs det under rubriken “Individuell beskattning — ja. Men den måste vara värd namnet” kritik av det då presenterade förslaget till individuell inkomstbeskattning. Det var inte reformen i sig som kritiserades – tvärtom var kravet på ett skattesystem neutralt i förhållande till kön och civilstånd tydligt från Fredrika Bremer-förbundet. Kritiken bottnade dels i den så kallade mjuka övergång till individuell beskattning som föreslogs, dels i den förda debatten som i mångt och mycket bortsåg från reformens sakfråga: att kvinnan inte längre ska betraktas som ett bihang till sin make.

TROTS ATT SYNEN på mannen som kärnfamiljens försörjare är förlegad i dagens samhällsdebatt, kryper ojämställda strukturer in där man minst anar det. Beatrice Nordling, sakkunnig i ekonomi på Sveriges Kvinnoorganisationer och författare till den nya skatterapporten, poängterar att syftet med rapporten är att visa på alla könade aspekter av skattesystemet och hela den finansiella strukturens uppbyggnad.

– Skattesystemet speglar att vi fortfarande lever i en samhällsstruktur som är uppbyggd på en manlig norm som vi behöver ifrågasätta och synliggöra. Det man tror är könsneutralitet är könsblindhet. Men att se hur systemet påverkar kvinnor och män på olika sätt genom sin uppbyggnad, är första steget på vägen mot ekonomisk jämställdhet, säger hon.

VIKTEN AV ETT helhetsperspektiv för att nå jämställdhet betonas även i Hertha 1970. Förslaget om individuell beskattning faller platt, menar man, om det inte också tar åtgärder inom arbetsmarknad samt familje- och bostadspolitik i beaktande.

Samtidigt står det klart att förändrade strukturer kan verka till fördel för jämställdheten.

– Sambeskattningsreformen visade med all tydlighet hur stor påverkan skattesystemet har på jämställdheten i samhället. Följden av reformen var att väldigt många kvinnor kom ut i arbetslivet, konstaterar Beatrice Nordling.

Samtidigt är utvecklingen inom jämställdhet varken linjär eller någon garanterad framgångssaga, poängterar hon.

– ’Vi är Sverige, vi är bäst på jämställdhet’ är en förlegad bild.

En artikel frånNummer 1 - 2023

Det första numret av Hertha år 2023 är här! I detta nummer inleds artikelsviten “Hertha granskar” där redaktionen tillsammans med utvalda kvinnoorganisationer synar den svenska jämställdhetspolitiken i sömmarna. Hur högt står jämställdhet på den politiska agendan? Vilka insatser bidrar till ökad jämställdhet? Vilka leder till motsatsen? Och hur ser läget ut i andra länder i Europa?

Vidare återkopplar vi till protesterna i Iran med intervjuer med Amineh Kakabaveh och människorättsaktivisten Parvin Ardalan och frågar oss vad man kan göra för att hjälpa till och hur framtiden ser ut i landet. Därtill bjuder numret bland annat på artiklar om skattesystemets påverkan på jämställdheten – såväl förr som nu.

Njut, upprörs och lär dig något nytt av läsningen!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.