Sveriges skattesystem slår mot kvinnor med låga inkomster
Kan skattesystemet bidra till ojämställdhet? En ny unik rapport visar att de senaste årens förändringar i skattesystemet gynnat välbärgade män – och drabbat kvinnor.
TEXT TILDE KRUSBERG & LISA STEVIK
HUR PÅVERKAR skattesystemet den ekonomiska jämställdheten i Sverige? En hel del. En ny rapport från Sveriges kvinnoorganisationer visar att de senaste årens förändringar av skattesystemet i många fall gynnar gruppen män, framför gruppen kvinnor.
– Detta är den första rapporten i sitt slag, en sådan här genomlysning har inte gjorts innan. Det innebär att frågan inte lyfts överhuvudtaget, säger rapportens författare Beatrice Nordling, ekonomiskt sakkunnig på Sveriges Kvinnoorganisationer.
SEDAN DEN senaste stora skattereformen 1991 så har det inte gjorts någon sammanhållen reform, utan mindre förändringar successivt. Förändringar som inneburit tydliga försämringar för kvinnor. De totala inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor är i dag lika stora som 1995, 26 procent. Mäns inkomster från kapital har ökat, och skattesystemet omfördelar i dag i mindre omfattning pengar från män till kvinnor. Detta beror på att mäns inkomster från kapital har ökat, och att skattesystemet i mindre omfattning omfördelar pengar från män till kvinnor.
De senaste årens förändringar av skattesystemet har ofta syftat till att sänka skatten för höginkomsttagare, med fördelar för kapital framför löneinkomster, förbättrade villkor för avdrag som i högre grad nyttjas av män och stillastående nivåer på bidrag som i högre grad nyttjas av kvinnor. Ett sådant system missgynnar framför allt kvinnor med låga inkomster.
VARFÖR SER det då ut såhär?
– Vårt skattesystem är uppbyggt kring en manlig norm. Det innebär att den typen av företag som män har, den typen av resor som män gör, den typen av livsval som män gör premieras i skattesystemet. Det är det genomgående mönstret, säger Beatrice Nordling, och pekar på det faktum att det var män som skapade själv systemet.
– Under kapitalismens framväxt så jobbade män och kvinnor lika mycket, men det som ansågs värdeskapande och därmed var betalt var det arbete som män gjorde. Då fick vi den här uppdelningen mellan betalt och obetalt arbete som vi har idag. Det är viktigt att synliggöra att anledningen till att män har mer betalt, möjliggörs endast av kvinnors obetalda arbete. Annars skulle vi inte ha ett fungerande samhälle.
HUR SER DET då ut i vårt skattesystem? Till att börja med kan vi konstatera att män fortfarande tjänar mer än kvinnor. Kvinnors inkomst är i snitt 83 procent av männens. Regler som borttagen värnskatt och högre skiktgränser, det vill säga gränsen för hur mycket man tjänar för att behöva betala statlig inkomstskatt, gynnar därför män i större utsträckning. Den borttagna värnskatten kostade exempelvis staten totalt 6,1 miljarder kronor, varav 79 procent gick till män.
Mönstret förstärks av det faktum att det svenska skattesystemet gynnar inkomster från kapital, som utdelning från aktiebolag, över inkomster från lönearbete. Fler män än kvinnor driver företag, och även beskattningen för vilken typ av bolag man driver är ojämställd.
– Värderingarna kring vad som anses värdeskapande återspeglas i skattesystemet. Till exempel att det är bra med företagande, som skapar tillväxt. Men frågan är varför det är mer gynnsamt att ha ett aktiebolag än en enskild firma? Det är väldigt tydligt könade typer av företag, där den ena är mer mansdominerad och betydligt mer gynnad, säger Beatrice Nordling.
Skatten på utdelning från kapital är alltid lika hög, till skillnad från skatt på arbete, som är progressiv – det vill säga att den ökar ju mer du tjänar. År 2020 tillföll bara 31 procent av kapitalinkomsterna kvinnor.
”Skattesystemet är alltså utformat på ett sätt som skapar mer ekonomiskt självständiga män och mer ekonomiskt beroende kvinnor.”
Beatrice Nordling, ekonomiskt sakkunnig på Sveriges Kvinnoorganisationer.
IDAG SER DET även ut så att män i Sverige drar mest nytta av avdrag, medan kvinnor drar mest nytta av bidrag. I slutet av månaden har bidrag och avdrag samma effekt, det vill säga mer pengar i plånboken. Men det finns även skillnader – exempelvis är vissa bidrag skattepliktiga, och många bidrag som ofta nyttjas av kvinnor släpar efter och har inte höjts i takt med att saker och ting blir dyrare.
Bidrag är även ofta riktade mot ekonomiskt svaga grupper, där de går direkt till att bekosta nödvändigheter. Avdrag däremot, är oftare riktade mot ekonomiskt starka grupper. Hos dessa kan pengarna istället gå till investeringar, som på längre sikt kan öka inkomsten. Exempelvis får den som är föräldraledig inget jobbskatteavdrag.
– För några år sedan var det samma sak med pensionen, då pratade man upprört om en pensionärsskatt, och den tog man sedan bort. Men det är fortfarande samma sak för föräldralediga, och vilka är det som tar ut ledigheten? Det är till 70 procent kvinnor. Utöver förlorad inkomst så betalar man dessutom mer skatt än om man hade jobbat. Det är bara ett exempel på hur det kvinnor gör inte premieras, säger Beatrice Nordling.
År 2020 fick gruppen män 26 miljarder kronor mer än kvinnor i skattereduktioner, och gruppen kvinnor fick drygt 45 miljarder kronor mer än män i bidrag. Män får i högre utsträckning ekonomiskt stöd som kan hjälpa dem att öka sina egna inkomster, medan kvinnor istället får pengar som ska kompenserar för inkomstbortfall vid exempelvis sjukdom, obetalt omsorgsarbete eller ofrivilligt deltidsarbete. Skattesystemet är alltså utformat på ett sätt som skapar mer ekonomiskt självständiga män och mer ekonomiskt beroende kvinnor.
FLERA FAKTORER gör att vårt skattesystem gynnar gruppen män framför gruppen kvinnor. Vad kan då göras för att få ett mer jämlikt skattesystem? I samband med rapporten presenteras tio förslag för att förbättra situationen. Det kan handla om att införa progressiv skatt även på kapital, införa ett förvärvsavdrag istället för ett jobbskatteavdrag och att sänka momsen på mat. Ett bra sätt att öka den ekomomiska jämställdheten, menar Beatrice Nordling.
– Kvinnor tar det största ansvaret för inköp till hushållet, och lägger en större del av sin ekonomi på mat än vad män gör. Det gället alla samhällsgrupper, men slår särskilt hårt mot exempelvis ensamstående kvinnor med barn.
En artikel frånNummer 1 - 2023
Det första numret av Hertha år 2023 är här! I detta nummer inleds artikelsviten “Hertha granskar” där redaktionen tillsammans med utvalda kvinnoorganisationer synar den svenska jämställdhetspolitiken i sömmarna. Hur högt står jämställdhet på den politiska agendan? Vilka insatser bidrar till ökad jämställdhet? Vilka leder till motsatsen? Och hur ser läget ut i andra länder i Europa?
Vidare återkopplar vi till protesterna i Iran med intervjuer med Amineh Kakabaveh och människorättsaktivisten Parvin Ardalan och frågar oss vad man kan göra för att hjälpa till och hur framtiden ser ut i landet. Därtill bjuder numret bland annat på artiklar om skattesystemets påverkan på jämställdheten – såväl förr som nu.
Njut, upprörs och lär dig något nytt av läsningen!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.