Vård på olika villkor

TEXT: AGNES ARPI

Vilken tillgång man har till vård, och hur kvalitén på vården ser ut, skiljer sig mellan män och kvinnor i Sverige – kvinnors hälsa är också sämre än mäns. För många med diagnoser som främst drabbar kvinnor är det en kamp att få vård. Vad händer i en redan ojämställd vårdkedja, när ekonomin är i kris och regionerna tvingas spara?

År 2023 ljuder larmen: Regionernas och kommunernas underskott är enorma, därmed också sparbetingen. Parallellt har kvinnors sjukvård den senaste tiden lyfts både på högsta politiska nivå, med en rad löften om förbättringar, och upprepade gånger i media. Kvinnors sjukvård är ”inne”, men vad får åtstramningarna för konsekvenser?

Beatrice Nordling är chefsekonom på Sveriges Kvinnoorganisationer. 

– Neddragningar i välfärden drabbar framför allt kvinnor. Det beror både på att många av välfärdens yrken är kvinnodominerade och på att kvinnor i högre utsträckning tar del av välfärdens tjänster, säger hon. Hon påminner om covid-applåderna för kvinnorna i vården, och de röster som då höjdes för högre löner och bättre arbetsmiljö. 

– Det har inte blivit av, i stället ser vi nedskärningar. Det är varsel i många regioner samtidigt som många, särskilt inom förlossningsvården, har lämnat yrket. Riksförbundet för ME-patienter*, RME, samlar inte bara kvinnor, men fler kvinnor än män får diagnosen. Den enda specialistmottagning som har funnits i Stockholm, och som har tagit emot patienter från hela landet, har nu förlorat sitt avtal med regionen. Patientgruppen har dessutom vuxit i samband med covid. 

Jenny Lundgren, ordförande för RME, är orolig för utvecklingen. I juni 2023 skrev hon en debattartikel i Altinget, tillsammans med bland annat Covidföreningen, om hur mottagningar för postcovid och ME läggs ner i region efter region med hänvisning till resursbrist. 

– Vi tycker att staten måste se över resurserna. Det har varit krig, pandemi och infl ation som gör att det urholkas ute i våra regioner. Ska vi ha en vård värd namnet, och inte en massa patienter som kanske hade kunnat bli bättre men i stället sitter hemma, så är det välinvesterade pengar, säger Jenny Lundgren. 

Katarina Steinfeldt Olbers är ordförande för Barnendometriosfonden, som arbetar för att barn och unga med endometrios ska få bättre vård, bland annat genom kunskapshöjande insatser i sjukvården. Det handlar om cirka 50 000 flickor i Sverige och ofta står de utan adekvat vård, bland annat eftersom de inte med självklarhet tillhör någon specialitet. 38 procent av de sjuka får symptom redan innan 15 års ålder, 70 procent innan de fyller 20. För Katarina Stenfeldt är det en utmaning att få läkare både att tro på omfattningen av problematiken och att förstå barnperspektivet.

– Vi kommer inte få friskare kvinnor om vi inte börjar när de är flickor, säger hon. När Ulf Kristersson i sin regeringsförklaring den 18 oktober 2022 särskilt lyfte endometrios som ett område regeringen skulle satsa på utbröt jubel i sociala medier. Andra tyckte att de hade hört sådana löften förr. 

– När de går ut och säger sådant blir det direkt en hajp. Folk skriver och delar och sedan händer ju ingenting. Framför allt inkluderar det inte barnen med endometrios, säger Katarina Steinfeldt Olbers. Hon lyfter att de sjukhus som av Socialstyrelsen har fått uppdrag som högspecialiserade centrum för endometrioskirurgi, inte har fått ekonomiska medel för att möta behoven. Och vid exempelvis Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg nämns kompetensutveckling och vidareutbildning specifikt som sparposter.

I en liknande sits befinner sig Margareta Haag, ordförande för Svenska Ödemförbundet. Det senaste decenniet har förbundet arbetat hårt för att kvinnor drabbade av fettvävnadssjukdomen lipödem över huvud taget ska få vård. I ett antal regioner saknas vård helt för patientgruppen, och de bemöts i stället med fördomar och okunskap. Men trots det ekonomiska läget är Margareta Haag hoppfull. I mars 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera vården av bland annat lipödem, ett arbete som påbörjas under hösten. 

– Nu ser vi att det finns en framtid även för de här kvinnorna. Det har det inte gjort tidigare. Det har varit nattsvart, säger Margareta Haag. Organisationen Birth Rights Sweden verkar för ökad valfrihet, tillgänglighet och trygghet i samband med graviditet, födsel och eftervård. Det ekonomiska läget påverkar ett av de områden som de arbetar mest med, eftervården av förlossningsskador, genom att planerade operationer ställs in. Det är operationer som kvinnor ofta har fått kämpa länge för, och nu skjuts de vid flera sjukhus upp på obestämd tid. I Lycksele håller förlossningen alltjämt stängt. 

Katarina Berggren är ordförande för Birth Rights Sweden, och deltar också som patientföreträdare i Socialstyrelsens arbete med att ta fram nya riktlinjer för förlossningsvården. En första version av riktlinjerna ska presenteras i december 2023. Kommer regionerna att kunna följa nya riktlinjer när de samtidigt har hårda sparkrav? Katharina Berggren är även hon hoppfull, trots allt. 

– Det är ju upp till regionerna att följa dem, men det finns en pådrivande effekt från eldsjälar inom vården. När frågorna har blivit upplyfta upp på agendan av många kvinnor har det blivit viktigare för politiker att verkligen se till att det blir någonting gjort. Det var lättare att skyla över förr, säger hon. 

Beatrice Nordling på Sveriges Kvinnoorganisationer lyfter avslutningsvis en aspekt som tenderar att förbises i den samhällsekonomiska debatten: äldreomsorgen. 

– Det finns nästan alltid besparingskrav i äldreomsorgen och särskilt när det är lågkonjunktur. I äldreomsorgen är 70 procent av brukarna kvinnor, dessutom är 90 procent av alla undersköterskor inom äldreomsorgen kvinnor. Man tänker att äldreomsorgen är könsneutral, men i själva verket är det en överväldigande majoritet kvinnor det handlar om.