“Yttrandefriheten är en förutsättning för demokratin”
TEXT: Camilla Wagner ILLUSTRATION: Andrea Brandin FOTO: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Med en bakgrund i såväl juridiken som journalistiken vet kulturminister Jeanette Gustafsdotter hur hot och självcensur kan vara förödande för demokratin. Hon ser oroande tendenser i vårt samhälle i dag.
“Något vi ska vara stolta över när det gäller yttrandefrihet är att man får lov att vara en galning.” Det är en fras som kulturminister Jeanette Gustafsdotter återkommer till, när Hertha når henne för att prata om kulturens roll i en demokrati.
Citatet känns som en uppdaterad variant av klassikern: ”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rätt att säga det.”*
Jeanette Gustafsdotter lämnade sitt uppdrag som generalsekreterare för Sveriges Museer när Magdalena Andersson ville ha henne i sin nya regering. Utbildad i både juridik och journalistik har hon lätt att navigera i vad som för andra kan tyckas grumligt vatten. Citatet ovan om galningar kommer från en diskussion om det som kallats för påskkravallerna, när högerextremisten Rasmus Paludan brände koraner med bacon i och möttes av våldsamt upplopp.
– Det är olyckligt att det hela diskuteras som en yttrandefrihetsfråga. Det som hände var en oacceptabel attack mot polisen och utreds också av polisen och rättsväsendet.
Sällan har demokratin varit så utmanad i vår del av världen som just nu och kulturministern känner oro. I många år har hon följt utvecklingen av hat och hot mot journalister i allmänhet och av kvinnliga debattörer i synnerhet. I sin roll som vd för mediehusens branschorganisation TU – Medier i Sverige, lät hon tillsammans med Klara K och undersökningsföretaget Kantar Sifo genomföra en undersökning 2017.
Den visade att 72 procent av kvinnliga chefredaktörer, ledarskribenter, krönikörer och kommentatorer vid landets 163 dagstidningar utsatts för hot eller trakasserier under de senaste tolv månaderna.
De som flest upplevt var hot om trakasserier på arbetsplatsen, hot om trakasserier i privatlivet och hot om sexuellt våld. Hela 96 procent av de hotade eller trakasserade hade utsatts för nedsättande kommentarer om sin publicistiska förmåga eller kompetens. 66 procent hade tagit emot nedsättande kommentarer om sitt kön och 68 procent om sitt utseende.
Ungefär hälften av de utsatta kände personlig rädsla och oro på grund av detta. Mer än var femte kvinna sa i studien att hoten inneburit att de avstått från att bevaka och rapportera om vissa sakområden eller samhällsfrågor. Situationen hade också lett till tankar på att sluta arbeta inom journalistiken helt och hållet – en av tre menade att trakasserierna de upplevt inneburit tankar på att sluta.
– Yttrandefriheten är en förutsättning för demokratin och vi ser oroande tendenser i vårt samhälle. Hot och hat mot journalister har länge varit ett stort problem och vi ser hur det sprider sig till flera grupper, exempelvis de delar av civilsamhället som arbetar med inkluderingsfrågor som antirasism, hbtq eller feminism. Nyligen kom en rapport som visar att hat och hot ökar även mot scenkonstnärer. Det finns en överhängande risk att det leder till självcensur, säger Jeanette Gustafsdotter.
Hon tror att pandemin kan ha bidragit till en ökad polarisering av debattklimatet.
– Demokratins samtal bör kunna föras på mötesplatser som museum, folkets hus eller bibliotek. Det som vi ser tydligt under pandemin var att segregationen ökade. Jag har inte sett några undersökningar som bevisar det, men det ligger i farans riktning att isolering ökar segregation. Möten föder integration.
Fria oberoende medier och ett starkt public service med ett brett uppdrag är enligt kulturministern det viktigaste verktyget för att säkra yttrandefriheten.
Jeanette Gustafsdotter ser hur svårt framförallt lokala medier har att överleva ekonomiskt och ser fram emot den slutrapport som ska lämnas i början av sommaren.
– Vi har ett mediestödsystem från 70-talet och mycket har hänt sedan dess, säger hon och exemplifierar med att digitala plattformar har tagit en stor del av annonsintäkterna.
I artikeln på sidan 22 i detta nummer av Hertha vittnar Lusine Djanyan om hur inskränkandet av den konstnärliga friheten var en del av den ryska regimens strategi för att tysta oppositionen. I Sverige har Sverigedemokraterna motionerat både lokalt och i riksdagen om att det offentliga rummet bör vara fritt från “provocerande” konst.
– Jag tänker så här: all konst är inte till för mig, men all konst ska vara tillåten. Och vi ska ge starka förutsättningar för konsten och kulturen men inte lägga oss i innehållet. Det är en förutsättning för en stark i yttrandefrihet. Det är inte alltid något som jag tycker om. Det är samma sak när det gäller politiska demonstrationer som att bränna koranen. Jag avskyr att böcker bränns. Oavsett vilken bok det är, men man får vara en galning. Däremot får man inte kasta sten.
*Citatet brukar felaktigt tillskrivas Voltaire, men kommer egentligen från biograförfattaren Evelyn Beatrice Hall, då hon sammanfattade Voltaires åsikter.
Jeanette Gustafsdotter
Född 1965 och uppvuxen i Furulund, utanför Lund. Bor i dag på Södermalm i Stockholm tillsammans med sin partner och två barn.
Journalist och jurist specialiserad på medie- och immaterialrätt. Som journalist har hon bland annat jobbat på TV4 och SVT, som researcher och faktagranskare.
Arbetade senare som vd på branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU). Närmast kommer hon från jobbet som generalsekreterare för Sveriges Museer.
Har arbetat i flera styrelser, bland annat för Sveriges Radio, medieinstitutet Fojo, Fryshuset och Gustavsbergs konsthall.
Hon har skrivit böckerna ”Murvlarnas lagbok”, ”Informationsjuridik” och ”Rätt i kris”.
2017 utsågs hon till Årets Nätängel av försäkringsbolaget MySaftey för hennes kamp mot hat och hot på nätet.
En artikel frånNummer 2 - 2022
I årets andra nummer av Hertha lyfts teman som hur våldsutsatta kvinnor ska få rätt till en trygg bostad, Sveriges sex jämställdhetspolitiska mål och Lusine Djanyan flykt från Ryssland.
Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.