Vem var Fredrika Bremer?
Författare, tänkare, feminist
Fredrika Bremer (1801-1865) var romanförfattare, samhällsdebattör och en feministisk pionjär. Bremer är mest känd för att ha infört den realistiska romanen i Sverige och för att hennes roman Hertha bildade opinion för lagen som gav kvinnan rätt att bli myndig vid 25 års ålder.
Fredrika Bremer föddes 1801 i en mycket förmögen familj i Åbo, Finland. Tre år senare flyttade familjen till Stockholm. Fadern köpte Årsta slott, där familjen sedan tillbringade sina somrar. Fredrika Bremer fick en uppfostran som liknade många andra societetsflickors, med guvernanter som undervisade henne i språk, musik och teckning. Unga kvinnors utbildning syftade på den tiden till att vara till glädje i sällskapslivet, men Fredrika Bremer ville delta i de intellektuella samtalen på samma sätt som män. Den bildning hon önskade skaffade hon sig genom att anlita kyrkoherden Per Böklin för studier i religion och filosofi.
Författarskap
Som författare blev Fredrika Bremer tidigt känd och uppskattad av sin samtid. Hennes böcker översattes snabbt till engelska , tyska och franska. Hon gjorde – ensam – en lång resa till USA och Kuba 1849-54, med inspiration från en kvinnlig brittisk journalist som också reste ensam. I USA blev Fredrika Bremer oerhört populär och jämställdes med Charles Dickens. I svensk litteraturhistoria räknas hon som en av romanens mödrar. Hennes mest lästa böcker under hennes egen levnad var Teckningar utur vardagslivet (1831), Presidentens döttrar (1834), Grannarna (1837) och Hemmet (1839). Under den långa amerikaresan skrev Fredrika brev till sin syster Agathe. Dessa brev gav hon senare ut under titeln Hemmen i den nya världen (1853-54).
Pionjär inom kvinnorörelsen
Fredrika Bremer var tidigt socialt engagerad. Hon var också en stark förespråkare för kvinnans rätt i samhället och argumenterade för att kvinnor skulle få en friare samhällsställning och bättre utbildning. Fredrika var också aktivt engagerad i ”fruntimmersföreningar” i syfte att lindra förhållandena för utsatta fångar, gamla och barn.
Sin upprördhet över den ogifta kvinnans ställning i dåtidens Sverige, utan medborgerliga rättigheter eller möjligheter till utbildning, gav hon uttryck för i den socialrealistiska romanen Hertha (1856). Den omdiskuterade och kritiserade boken fick stor betydelse för debatten om ”kvinnofrågan” och var ett viktigt inlägg i att bilda opinion för lagen som till slut infördes 1858 och gav ogifta kvinnor rätt att bli myndiga vid 25 års ålder. Först 1863 blev ogifta kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder och 1884 sänktes åldern till 21 – samma som för män.
Världsresenär
Efter utgivningen av Hertha gjorde Fredrika en lång resa till Schweiz, Belgien, Frankrike, Italien, Palestina och Grekland. I Rom hade hon audiens hos påven, i Aten introducerades hon vid hovet, i Palestina färdades hon, då i 60-årsåldern, på åsna från Haifa till Jerusalem. Resan beskrev hon i Livet i gamla världen (1862).
Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier bildades 1985 för att sprida kännedom om Fredrika Bremers liv och författarskap. Ytterligare information om Fredrika Bremer finns på deras hemsida.
Om du hellre vill se en film om Fredrika Bremer kan du göra det här:
För vidare läsning
- Fredrika Bremer skrev 1854 en fredsappell.
- Bildningspodden om Fredrika Bremer
- Louise Epstein om Bremers författarskap och dess relevans i vår tid
- Tänka mot strömmen – bildningsbyrån
- Bremer. En biografi – skriven av Carina Burman
- Fredrika Bremer – skriven av Ulrika Kärnborg
- Fredrika Bremer – Föregångare och förebild – av Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier