Aborträtten – en fråga som berör
När USA:s högsta domstol beslöt att abort inte längre är en rättighet enligt grundlagen, blev det en angelägenhet för kvinnor i hela världen.
Text Camilla Wagner
Fakta Åsa Uhlin
Illustration Andrea Brandin
”En sorglig dag för domstolen och en sorglig dag för landet.” Så uttryckte sig president Joe Biden efter att Högsta domstolen hävt den nationella aborträtten 24 juni i år. Ett beslut som kastar kvinnors rättigheter flera decennier tillbaka i tiden. Reaktionerna har varit många och starka, både från politiker världen över men framför allt bland tusentals amerikaner som demonstrerat runt om i landet, och på vissa håll tvingats skingras på grund av tårgas från polisen. Oron är också stor inte bara för vilka effekter beslutet kommer att få för kvinnor och barns levnadsvillkor, utan även vilka rättigheter som står näst på tur.
Att beslutet engagerar och berör kvinnor i världen över blev tydligt på ett seminarium arrangerat av Buckinghams Universitet med experter från Storbritannien, Australien, Fiji, USA och Sverige. För att förstå, analysera och mobilisera motkraft fick deltagarna ett historiskt perspektiv av professor Aliza Organick som undervisar i familjerätt vid University of New Mexico School of Law.
Hennes meritlista är lång, och den röda tråden är mänskliga rättigheter. Hon har tidigare gjort sig ett namn genom att företräda arbetare i kol- och urangruvor och skapat en infrastruktur för att dessa, ofta urinvånare, kan få både hälsovård och juridisk hjälp. Men dagens ämne är alltså abortfrågan. Eller rättare sagt kvinnors rätt till självbestämmande och kroppslig integritet.
– Man ska komma ihåg att behovet att hålla nere familjens storlek och antal graviditeter inte är något nytt. Kvinnor har i alla tider haft behov av att begränsa barnafödandet av fysiska, känslosamma, ekonomiska och sociala skäl. Man talar ju ofta om de gamla grekerna och varken dessa eller romarna brydde sig särskilt mycket om fostren, säger hon.
Först på 17- och 1800-talet började abort regleras och då så enkelt som att efter att kvinnan kunde känna fostret röra sig var det förbjudet att göra abort. Innan fosterrörelserna var det således okej med abort. Även katolska kyrkan stod bakom detta.
Den första staten i USA som förbjöd abort i lag var Conneticut 1822, och en handfull stater följde strax efter. En abort utförd före första fosterrörelserna, som man antog skedde runt vecka 16 till 18, ansågs som en förseelse medan en abort utförd efter vecka 18 jämställdes med dråp. Det var dock inte straffbart om aborten genomfördes för att skydda mammans liv. Så småningom försvann begreppet “quickening”, ett ord för de första fosterrörelserna som mamman känner, ur lagtexterna och straffen för abort skärptes.
I många år, fram till 1950-talet fanns i princip ingen debatt om abort i USA. Under den här tiden var också preventivmedel förbjudet i vissa stater. På 60-talet beslöt man dock att för gifta par var graviditet en fråga om integritet och således skyddad i grundlagen. Så enskilda staters förbud mot preventivmedel var alltså emot grundlagen. Först på 70-talet kom även ogifta kvinnor att omfattas av detta skydd.
Det är alltså så upptakten till fallet Roe v Wade. Har man fastslagit att barnafödandet är en fråga om personlig integritet som skyddas i grundlagen, var inte steget till att även abort skulle grundlagsskyddas särskilt stort.
– Intressant är att i Roe v Wade domslut slår man återigen fast vid att abort ska vara tillåtet i graviditetens första trimester, vilket antas vara innan fosterrörelserna börjar. Den gamla lagtermen ‘quickening’ kom alltså tillbaka, konstaterar professor Aliza Organick.
Mot denna bakgrund syns tydlig hur pendeln slår fram och tillbaka, men också hur logiken i debatten gått. Dr. Jocelynne Scutt, domare och advokat i mänskliga rättigheter, påpekade att i domen Dobbs v Jackson Women’s Health Organization, det rättsfall som den 24 juni tog bort rätten till abort ur USA:s grundlag, har högsta domstolen lutat sig på uråldriga lagtexter. Där finns till exempel en lagtext från Missouri 1825 och från Illinois 1825. Faktum är att man till och med hänvisar till den engelska kronans lag från 1736.
Så långt har alltså jämställdheten backat i USA. Men hur kunde det bli så här?
– Den avlidna domaren Ruth Bader Ginsburg påpekade ofta att Roe v Wade inte bara skulle ha lutat sig mot det 9:e tillägget (integritet) utan också mot det 14:e (allas lika värde). Det håller jag med henne om, säger Dr. Jocelynne Scutt.
– Hon menade att rätten till abort borde grundas fast och entydigt i principen om jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter snarare än, som sagt, i denna mer tvetydiga integritetsprincip.
Dr Sarah Sargent, som undervisar i juridik vid Buckinghams universitet, är bekymrad över vilka effekterna blir av att staterna själva får sätta upp regler för kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa. Visserligen är hennes egen hemstat, Kansas, en ö av hopp inklämd mellan stater som redan infört eller är på väg att införa förbud.
Den 2 augusti hade Kansas folkomröstning om abortfrågan. Trots att staten är så kallat Trump-land, med en majoritet republikaner, så röstade 60 procent för att abort fortsatt skulle vara tillåtet.
– Men väldigt få stater kommer att ha omröstningar. Särskilt inte nu när man såg vad resultatet blev i Kansas, säger Dr. Sarah Sargent.
Nu är hon orolig för vilka rättighet som står näst på tur.
– Enligt logiken i domslutet kan rätten till preventivmedel stå på tur. För att inte tala om samkönade äktenskap.
I Sverige är det få som ifrågasätter abortlagstiftningen. Här är debatten annorlunda. Samvetsklausul är en fråga som dyker upp då och då, alltså att den om sjukvårdspersonal ska kunna vägra utföra abort på grund av religiös skäl. Än så länge har det inte vunnit gehör hos varken lagstiftarna eller fackföreningarna.
FAKTA
Hur ser rätten till abort ut i USA just nu?
Flera delstater hade redan väntande lagar som begränsade abort helt eller delvis när domstolsutslaget kom i juni. Andra har skyndat att återinföra gamla lagar som inte gällt sedan Roe v Wade-utslaget kom 1973. Det är främst republikanskt dominerade delstater som nu antingen redan infört eller vill införa kraftiga restriktioner av aborträtten.
I början av augusti i år var läget följande:
13 av USA:s 50 delstater har antingen förbjudit abort helt eller delvis eller kommer att införa sådan lagstiftning inom kort.
I fem delstater har delstatliga domstolar tillfälligt stoppat lagar om att förbjuda aborter.
Tre delstater har infört en övre abortgräns på sex veckor och ytterligare en har en övre abortgräns
på 15 veckor.
Åtta delstater har förklarat att abort är tillåtet i väntan på beslut från lagstiftare eller domstol.
I de övriga 20 delstaterna (och i District of Columbia, som inte är en delstat) är abort lagligt och i flera fall är aborträtten också tydligt skyddad i delstaternas grundlagar.
Utvecklingen i USA
Vad är Roe v Wade?
Roe v Wade är det fall i Högsta domstolen i USA som 1973 lade grunden till rätten till fri abort i hela landet. Norma McCorvey, som fick aliaset Jane Roe, var gravid med sitt tredje barn. Hon ville göra abort men bodde i Texas där det var olagligt, om det inte fanns fara för moderns liv.
Med hjälp av sina advokater argumenterade hon för att abortförbudet stred mot landets konstitution – det fjortonde tillägget där slår fast en grundläggande “rätt till privatliv”. På dess grunder ansåg domstolen att det fanns stöd i konstitutionen för att abort borde vara lagligt. Därmed begränsades delstaternas möjlighet att själva bestämma kring abortlagar.
Under åren sedan domstolsutslaget har dock många delstater begränsat rätten till abort, både praktiskt genom att begränsa antalet abortkliniker, och legalt genom att införa olika restriktioner, som särskilda samtal med den gravida eller en betänketid.
I juni 2022 kom ett nytt fall upp i Högsta Domstolen, Dobbs v Jackson Women’s Health. Domstolen som nu har en tydligt konservativ majoritet ansåg att det inte finns något stöd i konstitutionen för att abort ska vara lagligt och menar nu att det är upp till delstaterna att bestämma om gravida ska kunna göra legal abort eller ej.
Aborträtt i olika länder
Förbud eller begränsningar av aborträtten förekommer i en majoritet av världens länder, men begränsningarna kan se olika ut.
Europa: Abort är tillåtet i de flesta länder, åtminstone upp till vecka tolv. I Malta är abort helt förbjudet och i Polen är aborträtten kraftigt begränsad. I en del länder, som Italien, finns det möjlighet för läkare och annan vårdpersonal att hänvisa till så kallad samvetsfrihet och vägra att göra aborter trots att lagen tillåter det. I bland annat Ungern krävs rådgivningssamtal och en vänteperiod innan en abort kan genomföras.
Asien: I Ryssland, Kina och de forna Sovjet-republikerna är abort tillåtet, liksom i Thailand,
Kambodja och Vietnam. I Indien kan abort tillåtas under vissa sociala omständigheter, medan några länder (Pakistan och Malaysia) tillåter abort för att rädda den gravidas hälsa eller för att rädda liv (Bangladesh, Myanmar och Indonesien). I Laos och Filippinerna är abort helt förbjudet.
Oceanien: I Australien är abort tillåtet upp till den tolfte graviditetsveckan och i Nya Zeeland till den tjugonde.
Mellanöstern: Saudiarabien tillåter abort om den gravidas hälsa hotas, medan abort endast tillåts
i rent livshotande situationer i Syrien, Iran, Afghanistan, Jemen, Oman och Förenade
Arabemiraten. I Irak är abort helt förbjudet.
Afrika: I Benin, Guinea-Bissau, Moçambique, Sydafrika och Tunisien är abort tillåtet till den tolfte graviditetsveckan. Abort tillåts under vissa sociala omständigheter i Etiopien, Rwanda och Zambia, medan en rad länder tillåter abort för att rädda den gravidas hälsa, exempelvis Gambia, Kenya, Zimbabwe och Marocko. I flera andra länder, som Libyen, Malawi, Somalia och Uganda är abort tillåtet för att rädda den gravidas liv. Abort är totalförbjudet i Egypten, Kongo-Brazzaville, Madagaskar, Mauretanien, Senegal och Sierra Leone.
Nord- och Sydamerika: För USA förändras läget delstat för delstat efter Högsta Domstolens upphävande av Roe v Wade i juni. Abort är tillåtet i Argentina, Colombia, Franska Guyana, Guyana, Kanada, Kuba, Puerto Rico och Uruguay, även om antalet veckor då abort tillåts varierar stort. Ibland annat Bahamas, Ecuador och Peru tillåts abort om den gravidas hälsa hotas, medans abort tillåts för att rädda den gravidas liv ibland annat Brasilien, Chile och Venezuela. Totalförbud för abort råder i Dominikanska republiken, El Salvador, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, och Surinam.
En artikel frånNummer 3 - 2022
Upplaga nummer tre av Hertha är nu ute och temat är ”Kvinnan som slagfält”. Givetvis publicerar vi några artiklar här på hemsidan! De aktuella ämnena inom detta tema är Surrogatmödraskap – en livmoder som vara, aborträttens inskränkningar och hot samt sexuellt våld i krig och konflikt. I denna upplaga bjuder vi även på en intervju med Margot Wallström där berättar om de framsteg och bakslag hon ser inom arbetet med att stoppa användningen av kvinnors kroppar som ett vapen i konflikter.

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.