Bostad på liv och död

ILLUSTRATION: Andrea Brandin TEXT: Ulrika Fjällborg och Lisa Stevik

Allt fler kvinnor söker hjälp efter att ha utsatta för våld i hemmet eller i en nära relation. För den som väl lyckats lämna relationen är möjligheten till ett nytt boende en viktig pusselbit för att kunna bygga en ny vardag och inte gå tillbaka till sin förövare. I vissa fall är det helt livsavgörande. Ändå faller många mellan kommunernas stolar.

I juni 2021 fick Länsstyrelsen ett uppdrag av regeringen – att kartlägga kommunernas insatser och möjligheter att hjälpa våldsutsatta i hemmet till ett nytt boende. Den nationella rapport som blev resultatet av kartläggningen visar att även om mycket arbete görs, så finns det stora strukturella problem som hindrar kvinnorna från att starta ett nytt liv i ett nytt hem – inte minst den nationella bostadsbristen och det ekonomiska våld som inte sällan går hand i hand med det fysiska.

– Så som bostadsmarknaden ser ut i dag är det svårt för kommunerna att bistå våldsutsatta. Fler och fler behöver också socialtjänstens hjälp för att få en bostad, gruppen strukturellt hemlösa ökar och det gäller inte bara våldsutsatta utan även dem som inte får ihop ekonomin av olika anledningar. Kommunerna har sällan tillräckligt med egna lägenheter utan är beroende av att man kan komma in på den reguljära bostadsmarknaden. Och har man då betalningsanmärkningar så är man diskvalificerad hos många hyresvärdar, säger Hanna Hansson, nationell samordnare för uppdraget från regeringen.

Just det ekonomiska våldet är en viktig faktor som kan visa sig på flera sätt. Den våldsutsatta kan ha fått sin ekonomi kontrollerad eller inte haft tillgång till sin inkomst, eller blivit skuldsatt av sin förövare med betalningsanmärkningar som följd. Det kan även handla om sjukskrivningar på grund av våldet.

– Om man under en period exempelvis behöver bistånd så räknas det inte av många hyresvärdar som en tillräcklig inkomst för att få ett kontrakt. Det ekonomiska våldet är ett tydligt mönster, det är ett stort och oroande problem. Vi behöver mer kunskap om de ekonomiska konsekvenserna för våldsutsatta, säger Hanna Hansson.

Exakt hur stort problemet med våldsutsatthet i hemmet är vet ingen. Men enligt Socialstyrelsens rapport, Kartläggning av skyddade boenden i Sverige, som kom sommaren 2020, bodde 6 500 kvinnor och 6 200 barn minst en natt på skyddat boende under en period på ett år, mellan 2018 och 2019.

– Det är ett komplext fält där vi fortfarande saknar mycket kunskap, säger Renée Andersson, som arbetar med Sveriges Kommuner och Regioners kvinnofridssatsning.

Alla våldsutsatta har inte samma historia och behov, men vissa gemensamma faktorer finns. En sådan är säkerhet – för våldsutsatta är det svårare att skaffa sig en ny bostad på den öppna marknaden, just eftersom den är så öppen.

– Man kan till exempel ofta inte annonsera efter bostad på Blocket, då det kan finnas förövare som letar efter en. Man kanske inte heller kan bo i vilket hus eller vilken stad som helst, eller ens i landet, säger Renée Andersson.

Dem som är värst utsatt behöver ofta byta kommun, något som försvårar ytterligare. För att få förtur till en bostad krävs ofta att man varit folkbokförd där en viss bestämd tid, det går inte heller att bevilja stöd och sociala kontakter i en annan kommun.

– De som inte kan återvända till sin kommun efter att ha vistats i skyddat boende risker att hamna mellan stolarna om inte samverkan mellan kommunerna fungerar. Där brister det på många håll, säger Hanna Hansson.

Enligt undersökningar har problemet ökat under coronapandemin, när människor i större utsträckning varit hänvisade till hemmet. Det finns sannolikt också ett stort mörkertal – många utsatta vågar göra något åt sin situation först när de ser att det finns hjälp att få.

Att gruppen våldsutsatta ökat märks framför allt hos kvinnojourerna. De har svårt att få fram lediga jourplatser, eftersom att kvinnorna hos dem inte kommer vidare i boendekedjan. För den som lämnar är situationen ofta akut när de söker sig till en kvinnojour, men sedan fastnar de där och kommer inte vidare i livet på grund av bostadsbristen.

– Det här är ju inget man planerar för. Och det är först när man får en bostad som man kan rota sig; man börja få ett mer normalt liv, barnen kan börja träna fotboll, man kommer vidare i livet, säger Renée Andersson.

De kvinnojourer och andra organisationer som bidragit med sin kunskap till den nationella rapporten vittnar om samma sak: barnen drabbas ofta hårt av otryggheten i att inte ha ett fast hem.

– Våldsutsatta kvinnor och barn blir ofta tvingade till kortsiktiga lösningar som andrahandsmarknaden, vilket ofta leder till upprepade flyttar. Det får stora konsekvenser för barnen, som behöver byta skola och inte kan upprätthålla kontakt med kamrater eller fritidsaktiviteter, säger Hanna Hansson.

Kvinnojourerna ser även att situationen leder till att kvinnor går tillbaka till våldsutövaren, eller tvingas att bo på en adress som han känner till. Något som kan leda till den yttersta av konsekvenser. Det bekräftar socialstyrelsens dödsfallsutredning från tidigare i år. En utredning av 75 fall där barn och vuxna, majoriteten kvinnor, avlidit till följd av brott. Där står svart på vitt hur det är ett återkommande problem att brottsoffret inte får hjälp att flytta till en stadigvarande bostad för att undkomma gärningsmannen.

– I flera av de fallen har det inkommit en ansökan om bistånd till boende, men man har inte fått till en lösning som fungerat och därför gått tillbaka, berättar Hanna Hansson.

Fakta

Fakta:

Under 2020 gav 46 kommuner kvinnor som utsatts för våld av närstående förtur till bostad, och 35 gav förtur till personer i behov av skyddat boende.
28 kommuner angav båda svarsalternativen i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2021.
Bland medlemsföretagen hos Sveriges Allmännytta är det 40 procent som uppger att våldsutsatta kvinnor har möjlighet att söka förtur och 35 procent som uppger att personer i behov av skyddat boende har det.