Därför är kvinnor mest utsatta i klimatkrisen
Efter FN:s senaste klimatkonferens COP26 i Glasgow i november 2021 slås det återigen fast – kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av klimatförändringar.
TEXT ELLEN AGHED LUTERKORT
FOTO PAUL AND’A
KVINNOR OCH BARN utgör majoriteten av den fattigaste delen av jordens befolkning, som ofta lever i låginkomstländer och livnär sig på jordbruk. Det gör dem extra sårbara för klimatförändringar.
– Om man tittar övergripande på klimatförändringar och män och kvinnor, så drabbas alla men kvinnorna allra hårdast. Kvinnor har inte samma möjlighet att anpassa sig till effekterna av klimatförändringar och är i högre utsträckning direkt beroende av naturresurser, säger Ulrika Åkesson, verksföreträdare inom miljö och klimat på Sida.
Kvinnor brukar ha huvudansvaret för att bruka jorden, medan män i högre utsträckning lönearbetar. Eftersom det är kvinnans uppgift att producera mat blir hon mer beroende av naturresurser och ställs inför svåra situationer när torka, översvämningar och andra klimatrelaterade kriser slår till. En situation som kan uppstå vid torka, är att kvinnor och flickor som ofta har ansvar för vattenförsörjningen, måste gå allt längre sträckor för att hämta vatten. Vilket leder till att flickor inte får tid till att gå i skolan. Det beror på rollen kvinnor och flickor har i familjen, menar Olivia Forsberg, programansvarig på Sida.
– Kvinnor har ofta en omhändertagande roll. Man ska ta hand om familjen, hämta vatten, laga maten. Patriarkala och kulturella strukturer gör att kvinnors börda ökar och därmed blir mer påverkade av extremväders utfall.
ATT KVINNOR HAR färre materiella och sociala resurser än män och inte har samma ekonomiska och politiska rättigheter, som att inte ha rätt att äga mark, gör också kvinnor mer utsatta för klimatförändringar. – Vid klimatkatastrofer kan det uppstå situationer där mannen som äger marken går bort, och kvinnan inte har rätt att ärva, vilket gör att kvinnor plötsligt står utan mark att bruka. Eller blir intvingade i tvångsäktenskap för att ha möjlighet till att fortsätta odla på marken. Tvångs- och barnäktenskap kan också vara den sista utvägen för en familj som har förlorat sitt hem och sin försörjning på grund av klimatförändringar. Att gifta bort sin dotter kan vara den enda lösningen för att komma ur den akuta ekonomiska svårigheten.
MEN KVINNOR ÄR inte bara offer för klimatförändringarna. I lokalsamhällen är det ofta de som har praktisk kunskap kring jordbruk, vattenförsörjning och fiske, bland annat. Kunskap som är värdefull när man ska bygga samhällen som är motståndskraftiga mot klimatet. Studier visar nämligen att samhällen presterar bättre efter en naturkatastrof när kvinnor får ha en ledande roll kring mobilisering och återuppbyggnad, och i planerandet och genomförandet av förebyggande åtgärder. Kvinnorna kan ha en bättre förståelse för vilka strategier och system som krävs. Men eftersom de sällan har politiskt inflytande är de ofta inte heller delaktiga i utformandet av riskanalyser och varningssystem relaterade till klimatkatastrofer. Deras behov, kunskap, och handlingskraft åsidosätts.
– De är inte involverade i arbetet med att identifiera vilka typer av risker som finns vid en katastrof, hur man kan förebygga dem och vad man ska göra när någonting sker som exempelvis evakuering. Har du till exempel ett digitalt varningssystem, och kvinnor inte har mobiltelefoner på grund av mindre ekonomiska möjligheter, har de inte tillgång till samma information, och kan inte heller uppdatera sig kring nyheter på samma sätt som mannen, säger Olivia Forsberg. Och vid evakueringar är det oftast kvinnor och flickor som ska ta ansvar för smådjur, viktiga saker från hemmet och säkerheten för äldre släktingar och de mindre barnen.
– Det blir en ökad börda. Och är man inte involverad i planeringen om skydd dit man tillfälligt kan bege sig vid en katastrof, så finns det sannolikt inte heller en planering för att stärka skyddet för kvinnor och barn väl på plats, som till exempel material som är anpassade för deras behov. De osäkra livsvillkor som följer på naturkatastrofer kan också leda till upptrappning av konflikt och våld, och försämrade sociala skyddsnät – vilket framför allt får konsekvenser för kvinnors säkerhet och hälsa. Särskilt i samband med att vara på flykt på grund av klimatkatastrofer, ökar kvinnors riskatt utsättas för sexuellt våld och övergrepp, och för att falla offer för prostitution och människohandel. Så hur arbetar Sida, Sveriges biståndsmyndighet, för att ta hänsyn till kvinnors särskilda utsatthet? – Vi har fem perspektiv som ska genomsyra alla insatser, där jämställdhet är ett av dem. Det finns alltså en sådan analys i alla aspekter som Sida stödjer, och vi har även en specifik jämställdhetsstrategi, säger Ulrika Åkesson.
SIDA STÖDJER EN uppsjö av olika aktörer och organisationer, däribland olika kvinnoorganisationer som arbetar med att stärka kvinnors markrättigheter. Genom juridisk hjälp kan kvinnor få legala papper på att de äger marken, och har rätt att bruka den. Men även om Sida har många insatser som verkar för att öka kvinnors inflytande, är en jämn representation av kvinnor och män ingen garanti för jämställdhet, menar Olivia Forsberg. – Om man genomför insatser där man säger att 50 procent kvinnor och 50 procent män är med, men kvinnor ändå inte deltar på samma villkor som män, så kommer situationen för kvinnor i de väldigt patriarkala strukturerna egentligen inte förändras. Att klimatkrisen utsätter kvinnor för mer risker är uppenbart. Att minska ojämställdheten mellan män och kvinnor blir därför en av de mest effektiva mekanismerna för att öka motståndskraften mot klimatförändringar, och för att skapa resursstarka samhällen och populationer inför framtiden.
En artikel frånNummer 4 - 2021
I årets sista nummer av Hertha tas frågan upp om varför vi måste engagera männen i feminismen, tankar om alternativa feminister och läget för de jämställdhetspolitiska delmålen. Numret tar även upp temat “en kvinnas röst i rätten”, kvinnors utsatthet i klimatkrisen samt Karolina Widerström – den första kvinnliga svenska läkaren som även var en av Fredrika Bremer-förbudets tidiga ordföranden.
Du kan även läsa om hur vi vässar argumenten inför valåret 2022 och mycket mer!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.