Den ofrivilliga specialisten
Man kunde tänka sig att en av Sveriges mest välrenommerade amerikaexperten känner lite extra starkt för USA. Men icke. Frida Stranne är forskaren som tycker att svenskar är osunt besatta av amerikansk politik
– och som knappt kan se ett samhällsprogram på tv längre på grund av hur olika kvinnliga och manliga forskare behandlas
TEXT CAMILLA WAGNER FOTO PRIVAT
FRIDA STRANNE ÄR mitt i ett tågbyte, på väg hem till Halm stad efter att ha föreläst för Senioruniversitetet i Lund. Nu pustar hon ut på en chokladeria och unnar sig en kardemumma bakelse och en apelsinbiskvi i mellanrummet som uppstår. Just mellanrum träder fram som en viktig del i Frida Strannes liv, men låt oss återkomma till det.
SOM EN AV Sveriges främsta amerikaexperter har Donald Trumps fyra år i Vita huset och i synnerhet det senaste amerikanska presidentvalet genomsyrat, kanske till och med ägt, Frida Strannes kalender.
Den stora allmänheten känner kanske mest igen henne från tv:s morgonsoffor, TV4:s valvaka och krönikorna i Expressen, där hon sakligt och faktamässigt analyserade valupptakten , valet och därefter den smärtsamt utdragna processen innan Joe Biden till slut kunde installeras i vita huset.
Men trots all tid i medieljuset, egentligen sedan2012 då hon fick rollen som Svenska Dagbladets USA-expert, är hon märkligt anonym. Frida Stranne är nämligen inte alls bekväm med strålkastarljus.
– Jag känner mig obekväm i medierollen. Jag har tagit på mig rollen för att jag känner en form
Frida Stranne är ett välkänt ansikte i
medierna, bland annat från TV4:s valvaka i samband med det amerikanska valet.
av plikt, säger hon och förklarar hur hon med åren noterat hur få kvinnliga forskare det är som kommer till tals i medieflödet, samtidigt som män ibland får utrymme på väldigt tunna meriter eller kanske till och med bara utifrån åsikter.
DET FINNS OCKSÅ en slags kollegial dubbel- bestraffning från andra forskare som bidrar till att hon känner obehag av att synas för mycket. Förvisso förväntas man som forskare delta i samhällsdebatten, men inte för mycket. Och var gränsen för linslus går är inte bara oklart utan
ligger hos andra att bedöma. I synnerhet om forskaren är kvinna. Hon har också noterat att i tv, i en expertpanel eller liknande, där det finns både män och kvinnor så blir männen presenterade med större tyngd. Deras kompetens lyfts fram tydligare.
– Det får två effekter. Dels innebär det att
publiken redan har bilden av mannen som den
främsta experten, medan jag som kvinna måste
jobba upp min egen trovärdighet. Dels blir det
naturligt att han får ta mer plats, eftersom han givits status av auktoritet, och det blir mindre talutrymme till mig och andra kvinnor.
Insikten har blivit ett rött skynke för Frida Stranne, som numera inte kan se ett enda samhällsprogram på tv utan att lägga märke till fenomenet.
– Det gör mig främst ledsen men också irriterad för jag vet hur ofta kvinnor känner sig misslyckade
Blicken mot omvärlden men med fötterna stadigt i jorden på hemmaplan, som är gården utanför Halmstad.
efter olika framträdanden, men kan inte själva se
vad som händer utan lägger skulden på sig själva.
MAN KAN TRO att Frida Stranne älskar USA, med tanke på att landet blivit hennes expertområde. Men så är det inte. Hon tycker att vi svenskar har en osund besatthet av amerikansk politik och att valet och dess följder fått oproportionerligt mycket uppmärksamhet i svensk media. Men främst vänder hon sig emot att många som uttalar sig har just en stor kärlek till det stora landet i väst.
– Jag har en lite annan syn på USA än många andra amerikaexperter. Det finns en stor samsyn kring många saker, vilket leder till problem i hur vi förstår USA. Jag är i grunden distanserad och har ett kritiskt öga eftersom jag tycker att vi som granskar makt ska ha ett kritiskt förhållningssätt till det vi granskar. För mig är det viktigt att den som läser, tittar eller lyssnar kan få bilda sig en
egen uppfattning.
SEDAN 2003 HAR hon har regelbundet vistats i den amerikanska huvudstaden och känner väl igen de korridorer och salar som vi fick bilder ifrån när Capitolium stormades i början av året. 2013 till 2014 var hon gästforskare vid American University i Washington DC. Med åren har hon blivit hembjuden till kvinnor på höga positioner inom olika sektorer och funnit att sättet att kombinera familj och karriär tar sig olika uttryck i våra olika länder.
Frida Stranne beskriver hur hon ofta klivit rakt in i ett vardagskaos i amerikanska hem, med tvätthögar och leksaker huller om buller och hur den grillade kycklingen läggs direkt på bordet i förpackningen den kom i tillsammans med en chipspåse och några plastburkar med såser.
– Först blev jag förnärmad, som att de hade glömt att jag skulle komma och inte hunnit städa. Sedan insåg jag att det är en väldigt generös gest att släppa in någon i sin vardag utan att putsa på fasaden. Men också något befriande att många amerikanska kvinnor struntar i sådant och istället fokuserar på umgänget.
PÅ SIN LANTGÅRD intill ett naturreservat utan-
för Halmstad lever hon ett stillsamt liv med sin man, Torbjörn Stranne. Att vara nära naturen och
ha fötterna på jorden är viktigt för Frida Stranne,
som kommer från vad man brukar kalla enkla
förhållanden. Hennes mamma utbildade sig aldrig
och hade små möjligheter att påverka sitt liv. Kanske var det utsatthet för många kvinnor i hennes omgivning under uppväxten som blev drivkraften att skaffa sig inte mindre än två akademiska examen. Att aldrig bli beroende av en man och att alltid kunna gå när hon vill, är fundamentet i hur hon byggt sitt liv.
– Jag är väldigt angelägen om att inte tappa fotfästet och vill aldrig glömma bort min bakgrund. Jag har stor respekt för att det är många som inte har tillgång till kunskap som man ofta tar för given i det offentliga samtalet, så jag vill förklara på ett respektfullt sätt. Och det kan ju också vara så att eliten kanske inte har fångat världen på rätt sätt, tillägger hon.
OCH HUR VAR det nu med de där mellanrummen? När Frida Stranne berättar om sin akademiska karriär med småbarn så blir det tydligt att det varit en kamp mot både tid och trötthet. Så hände det som inte fick hända.
Hennes son, då 1,5 år, blev svårt sjuk av EHEC, även kallad mördarbakterier. Hans organ angreps och risken var överhängande att han inte skulle klara sig. Det gjorde han lyckligtvis, men händelsen omdefinierade hur Frida Stranne därefter såg på tid. Krisen som uppstod skapade som ett mellanrum i hennes tillvaro. Ett utrymme där hon kunde fokusera helt på sin familj och stänga ute allt annat. Inte för att det andra inte var viktigt utan för att det inte hörde hemma just där och då.
– Händelsen lärde mig att ta tillvara på de små stunderna i vardagen. Jag mindes också hur min farmor, som växte upp under extremt fattiga förhållanden utanför Heberg i Halland, alltid njöt av krokusarna och fåglarna om våren och lärde mig hur viktigt det är att se det lilla i det stora.
Idag har hon själv barnbarn. Alma heter den nya lilla människan som fått ta plats i amerika-expertens liv och hon har blivit ytterligare en anledning för Frida Stranne att påverka vår samtid för en jämställd framtid.
ATT VÄRLDEN ÄR ojämställd upptäckte hon redan på universitetets grundutbildning. Hon var alltid ordentligt påläst. Ändå fick hon kritiska motfrågor
“Jag är väldigt angelägen
om att inte tappa fotfästet
och vill aldrig glömma bort
min bakgrund.”
Frida Stranne skrev
länge krönikor i
Expressen.
medan de manliga medstudenterna blev bekräftade för ganska luddiga svar.
– Jag kände mig otilllräcklig, trots att jag pluggade allt jag kunde. Jag läste precis allt, gjorde detaljerade mind-maps och slet som ett djur. Visserligen fick jag också högsta betyg på alla kurser, men svarade jag på en fråga i föreläsningssalen kunde det bli tyst och kort därefter upprepade en man det jag sagt och fick genast bekräftelse, berättar Frida Stranne, och konstaterar:
– Det där har följt mig i hela min akademiska karriär, även i många mötesrum, och länge trodde jag att det låg hos mig. Att jag var dålig på att kommunicera. Det var nog bara fem-sex år sedan som jag började värdera om det och göra en ny analys. När jag pratade med andra kvinnor så hade de liknande upplevelser. Det tar lång tid innan en får in det i sitt system och kan förstå att det verkligen inte handlar om mig.
HENNES NÄSTA BOK skriver hon för Almas skull. Den ska handla om kvinnors livsvillkor och hur viktigt det är att prata om hur det känns att röra sig i en mansdominerad värld.
– Jag är jättestolt över hur båda Almas föräldrar aktivt arbetar för att stärka henne, men jag är orolig för den backlash jämställdheten erfar just nu. Extremt orolig.
En artikel frånNummer 1 - 2021
I detta nummer hittar du alltifrån reportage om internationell aborträtt till krönikor med Marie Nilsson och Johanna Wester – och det är inte allt!
Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.