Hållbarhet och jämställdhet – ingen politisk prioritering

Arbetet med de globala hållbarhetsmål som går under namnet Agenda 2030 har halkat ned på den nuvarande regeringens agenda. Det är både en politisk signal om vilka värden som är viktiga, och beslut som får konsekvenser på flera håll,
menar kritikerna. – Att skrota Agenda 2030 är en smocka rakt in i jämställdhetens mage, säger hållbarhets- och människorättsjurist Parul Sharma.

EN RAD POLITISKA beslut försvårar arbetet med hållbarhet och jämställdhet i Sverige – något som Hertha i årets nummer slår vakt om. Bland annat har arbetet med Agenda 2030, det vill säga arbetet med de 17 globala hållbarhetsmål som antogs på en FN-konferens 2015, nedprioriterats allt mer – flera myndig heter har fått kraven om att arbeta med målen strukna i sina direktiv, även sådana som Energimyndigheten, livsmedelsverket och Havs- och Vattenmyndigheten, som alla arbetar med frågor som ligger nära de globala målen. Man har även dragit in medel till kommuners och regioners samarbete kring målen, och inte tillsatt någon ny när före detta samordnare för arbetet Gabriel Wikströms (S) uppdrag löpte ut. ”Det har varit en kontinuerlig neddragning under länge tid och nu finns inget nationellt Agenda 2030-arbete kvar i praktiken”, sa Gabriel Wikström till Aftonbladet tidigare i år. I Aktuell Hållbarhet skrev en rad svenska hållbarhetschefer ett debattinlägg i januari, där man menade att regeringens nedprioritering av Agenda 2030 riskerar att leda till förlorade affärsmöjligheter och försämrad konkurrenskraft.

PARUL SHARMA ÄR hållbarhets- och människorättsjurist och tidigare ordförande för Sveriges Agenda 2030-delegation. Hon menar att nedprioriteringen av arbetet med målen både kommer att få konsekvenser, och sänder politiska signaler. – Det är ingen liten sak detta, och jag upplever att man signalerar att det arbete som gjorts kring samtliga 17 mål inte räknas. Agenda 2030 fungerar som ett gemensamt språk kring hållbarhet för hela världen, som inte minst stora bolag har kommit igång med att använda. Det är också ett verktyg för att förmedla helhetsbilden av hållbar utveckling. – Många gånger anses själva begreppet hållbarhet enbart handla om utsläppsfrågan, men det är ett samspel – man måste förstå även mänskliga rättigheter, miljö, klimat, antikorruption och alla de andra 16 målen också, säger Parul Sharma.

HON TAR ETT konkret exempel: flickor och kvinnor drabbas värst i länder med höga utsläpp, som får enorma konsekvenser för kvinnors och barns hälsa. Samtidigt är miljö- och klimat frågan helt besudlad av mutor och korruption, något som har flaggats för i många år. – Så det finns ett tydligt samband mellan målen om antikorruption, miljö- och hälsa och jämställdhet. Fokuserar man på bara ett av dem så får man ofullständiga strategier. Risken finns att små och medelstora kommuner och företag som ännu inte kommit igång med arbetet med målen helt lägger det åt sidan, menar Parul Sharma.
Det blir även svårt för Sverige att i FN redovisa resultat av ar betet, när kravet på att rapportera sitt Agenda 2030-arbete lyfts från flera viktiga myndigheter. Samtidigt visade en utvärdering i fjol att världen, med sex år kvar, inte är på väg att uppfylla ett enda av målen. – Regeringen har tagit ett steg som är djupt oroväckande och väldigt olikt sin samtid. Vi behöver satsa på hållbar utveckling och se kugghjulseffekterna mellan ett mål och ett annat. Framför allt tänker jag på hur klimatmässig hållbarhet påverkar social hållbarhet och kvinnor och flickor framför allt. Om jag ska vara riktigt ärlig så kommer den här skrotningen bli på bekostnad av flickor och kvinnor, säger Parul Sharma.

ATT BÅDE HÅLLBARHET och jämställdhet halkar ner på den politiska agendan är en utveckling vi ser på många håll i världen. Men inte bland de historiskt starka demokratier som Sverige historiskt tillhört. – Vi ser den här utvecklingen på många håll, men främst när det gäller stater och regeringar som redan präglas av autokratiska och antidemokratiska principer. Det gör inte Sverige, vi har legat i framkant. Men nu är vi ett av länderna inom EU som agerar som en enorm bromskloss för lagstiftning om företags ansvar och mänskliga rättigheter och miljö. Det finns just nu ingenting inom
hållbar utveckling som gör att man med stolthet kan säga att man är svensk, säger Parul Sharma, och konstaterar:– Vill vi vara Polen och Ungern så är detta rätt väg att gå, men jag tycker att det är oroväckande det som händer i Sverige.

En artikel frånNummer 2 - 2024

Årets andra nummer av Hertha är ute nu!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.