JÄMSTÄLLDHET – ETT VACCIN MOT KORRUPTION?

En knarkkung som betalar en tulltjänsteman för att släppa förbi en last med kokain, eller en framgångsrik bolagsdirektör som betalar vittnen för att ändra sin historia i vittnesbåset. Det är ofta sådant vi associerar till när vi tänker på korruption i Sverige.

När organisationen Transparency International varje år presenterar sitt Transparency Index, där länder rankas utifrån hur befriade de är från korruption, ligger Sverige alltid högt upp. Tillsammans med Schweiz och Singapore delar vi just nu en fjärdeplats när 178 länder rankas efter hur bra man uppfattar sig vara på att motverka just korruption. Men är det hela sanningen?           
– Även om Sverige hamnar högt upp på det årliga indexet som ett lågkorrupt land, betyder inte det att vi är fria från korruption. Den typiska svenska korruptionen rör inte nödvändigtvis mutbrott som många ofta tänker på, utan snarare olika former av vänskapskorruption, jäv och favoriseringar, säger Hayaat Ibrahim tf generalsekreterare för Institutet Mot Mutor.

Enligt henne finns en bredare definition av korruption, som går längre än lagbestämmelserna, som också innefattar att utnyttja sin ställning för att gynna sig själv eller andra.

En fråga som med jämna mellanrum lyfts i debatten om korruption, är huruvida kvinnor skulle vara mindre benägna att ägna sig åt korruption än män. Och om så, kan jämställdhet i så fall vara ett vaccin mot korruption? Viss forskning tyder faktiskt på det. Rwanda har en lång historia av fattigdom, våld och korruption, men efter en kvoteringslag till parlamentet har det förändrats. Från att ha rankats på plats 66 år 2010 har landet klättrat till plats 51 i den senaste rapporten från Transparency Index. Det gör Rwanda till ett av Afrikas minst korrupta länder vilket varit gynnsamt för tillväxten och demokratiutvecklingen i landet.

Anna Romberg ser en koppling mellan jämställdhet och minskad korruption i sin forskning. Hon är doktorand inom Corporate Governance & Compliance Management Systems vid Åbo Akademi och Executive Vice President Legal, Compliance & Governance på Getinge.
– Det jag har sett är att kvinnor är mer känsliga att reagera när de ser något oetiskt. De verkar ha lägre tröskel för att agera och reagera, säger hon och tillägger:
– Det kan också bero på att kvinnor redan är normbrytande i sina organisationer bara genom att vara kvinnor.
Hon får medhåll av Hayaat Ibrahim.
– Det finns forskning som visar att en ökad jämställdhet i politiska församlingar har en positiv effekt på korruptionsnivåerna, säger hon.

Korruptionen i Sverige ser alltså annorlunda ut, vi har en utbredd nepotism och vänskaps-korruption menar både Anna Romberg och Hayaat Ibrahim. Det kan röra sig om släktingar som fått gå förbi bostadskön eller ett bygglov som godkänns i utbyte mot att någons barn får jobb. I det privata näringslivet är det lagliga svängrummet större. Det är inte olagligt att anställa en släkting och kan ibland till och med anses befogat om det till exempel handlar om ett familjeföretag. Knepigare blir det om du har i uppdrag att skapa värde för någon annan, som är fallet i till exempel börsbolag.                                                                                                                             
– Om chefens kusin får jobbet istället för den mest kompetenta personen innebär det givetvis en kostnad i utebliven effektivitet och utveckling. Vidare kan det konstateras att tillsättning av tjänster på basis av vänskapsband och favorisering istället för meriter medför att det blir svårare att uppnå jämställdhet. På en mer strukturell nivå så leder det också till förtroendeskador och en snedvriden marknad, säger Hayaat Ibrahim.

Enligt Thomas Chamorro-Premuzic, professor i affärspsykologi vid University College London och Columbia University har vi för dåliga processer för rekryteringar och befordran. I sin bok, Why do so many incompetent men become leaders, tar han upp att de flesta arbetsgivare har alldeles för dåligt utvecklade processer kring rekrytering och befordran. Finns sådana på plats skulle kvalifikationer som stärker affären bli tydliga och därmed skulle det bli svårare att rekrytera “fel” person. Det skulle gynna kvinnor, enligt Chamorro-Premuzic.

En annan typ av vänskapskorruption som vi vanligen har lättare att identifiera som oetisk är när man exempelvis låter företaget betala för lyxiga resor för chefer och deras bekanta.                             
– Jag brukar kalla det direktörssjukan. Vissa som får makt rättfärdigar ett felaktigt beteende som om makten ger ett carte blanche, säger Anna Romberg. Som exempel tar hon upp vidlyftiga jaktresor som tidigare var populära men som nu framstår som helt otidsenliga.                                   
– Allt fler företag ser kritisk på exklusiva ’all-inclusive’ arrangemang. Att acceptera en sådan inbjudan skulle strida mot bolagets etiska kod. Det krävs oftast bara att en person säger ifrån.

Förutom maktfullkomlighet verkar grupptryck med andra ord vara en ingrediens som driver korruption. Det betyder även att svaret på frågan om män är mer korrupta än kvinnor borde vara ja. Då män sitter på fler maktpositioner har de mer möjlighet att utöva grupptryck och styra agendan. Svaret på den andra frågan, om jämställdhet skulle kunna vara ett vaccin för korruption, kan också bli ja. Grupptryck fungerar som bäst när ingen vill sticka ut, vilket blir dynamiken i en homogen grupp. I en grupp där alla istället bjudits in för att de har unika kompetenser och erfarenheter är ifrågasättande en självklarhet. Så den gamla tesen att mångfald är bättre än enfald, håller även här.

TEXT: Camilla Wagner