Jämställdhet på reträtt – i världens mest jämställda land

TEXT LEILA EL-SHERIF WOLLHEIM & LISA STEVIK

I VÄRLDENS MEST jämställda land har jämställdhet blivit en icke-fråga. I varje fall om vi frågar mannen på gatan. Bara drygt hälften av de svenska männen tycker att inkomstgapet mellan män och kvinnor är ett stort eller ganska stort problem, enligt en undersökning gjord av Fredrika Bremer förbundet 2021.

I årets enkät uppger något fler män att inkomstskillnaden är problematisk (63 procent), dock att jämföra med andelen kvinnor som ligger på 87 procent. Jämställdhetsmyndighetens rapport om makt och inflytande från 2021, visar att män i högre grad än kvinnor tycker att vi lever i ett jämställt samhälle. Män anser också i lägre grad än kvinnor att jämställdhet är viktigt och att regeringen bör försöka öka jämställdheten genom lagar.

UNDER 2023 KOMMER Hertha och Fredrika Bremer-förbundet tillsammans med utvalda kvinnoorganisationer att inleda en granskning för att syna den svenska jämställdhetspolitiken i sömmarna. Du läser mer om de förslag vi granskar på nästa uppslag.

För andra året i rad backar världens länder i måluppfyllelsen av de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Och värst drabbar detta kvinnor. Anledningen till tillbakagången är att världen haft flera parallella kriser att hantera samtidigt med: pandemi, klimatkris, ökat hot mot biologisk mångfald och den geopolitiska utvecklingen i världen med kriget i Ukraina och energikris som följd.

– Vi ser att en skakigare värld påverkar kvinnor oproportionerligt mycket. När fattigdomen ökar i världen tenderar det att drabba kvinnor värst, och när klimatförändringar driver människor på flykt är det också tydligt att kvinnor och män inte har samma möjligheter, säger Lena Ag, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten.

SÄRSKILT PÅVERKAT AV världsläget är målet om att utrota fattigdom och den ekonomiska tillväxten i världen. Sedan pandemin lever 30 miljoner fler människor i fattigdom, och majoriteten av dessa är kvinnor. Det är väl känt att kvinnor är en särskilt utsatt grupp i konflikter och kriser med ökad risk för sexuellt och könsrelaterat våld samt sämre tillgång till mat, skydd, sjukvård och andra livsförnödenheter.

En allvarlig konsekvens är att mödradödligheten stagnerat eller till och med ökat på vissa håll i världen, visar en ny rapport av Unicef, WHO och andra FN-organ. Den största ökningen noterades i länder som USA, Venezuela, Dominikanska republiken, Benin och Jamaica vilket visar hur avbrott i hälso- och sjukvård under kriser påverkar mödradödligheten också i högt utvecklade länder.

EN RÄTTVIS OCH hållbar global utveckling är beroende av jämställdhet mellan kvinnor, män, flickor och pojkar. Därför är det oroväckande att framstegen knappt är mätbara ens i Europa. Förra året ökade jämställdheten med 0,6 poäng till 68,6 av 100 i EU:s årliga jämställdhetsindex. För första gången sedan European Institute for Gender Equality (EIGE) startade mätningarna 2010, backar utvecklingen inom flera områden. Faktum är att framsteg inom en enda domän har förhindrat en generell nedgång i jämställdheten; nämligen maktdomänen som visar på en ökning av kvinnors deltagande i ekonomiskt och politiskt beslutsfattande.

– Utvecklingen är ett resultat av den politiska överenskommelse som nåddes av Europaparlamentet och EU-rådet om direktivet för att förbättra könsbalansen i företagsstyrelser i juni 2022. Det visar att bindande lagstiftning är vägen att gå, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele, i en kommentar.

MÅLET OM 40 PROCENT av det underrepresenterade könet i börsbolagens styrelser blir tvingande för medlemsländerna senast 2026. Företag som inte uppnår målet behöver redovisa hur de tänker åtgärda detta. Fler kvinnor i bolagsstyrelser, och därmed i det ekonomiska beslutsfattandet, väntas inte bara ge positiva effekter på kvinnors sysselsättning i berörda företag, utan även påverka ekonomin i stort.

Resultatet visar hur avgörande bindande lagstiftning om lika förutsättningar är för jämställdhetsutvecklingen i samhället. I sammanhanget är det intressant att notera att Sverige tillsammans med Ungern och Polen, röstade mot direktivet med motiveringen att lagkravet är en inskränkning av äganderätten.

SVERIGE TOPPAR ALLTJÄMT EU:s jämställdhetsliga med 83.9 poäng av 100 och har så gjort sedan mätningarna startades. Däremot har framstegen varit ytterst blygsamma och sedan 2019 avstannat helt. Delvis beror detta på att vi enligt det här sättet att räkna framsteg på redan kommit långt i utvecklingen. Ett specifikt område pekas dock ut som särskilt bekymmersamt i Sverige: kvinnors ekonomi.

Sedan 2010 har progressen varit totalt 0,6 poäng och förklaras bland annat av att även om lönegapet mellan män och kvinnor minskar, är skillnaden i livsinkomst konstant. Ytterligare ett område EIGE ser utvecklingspotential inom är utbildning, domänen har minskat något sedan 2019.

– Vi vet också att vi har en könsuppdelad arbetsmarknad jämfört med andra EU-länder och när vi tittar på toppen av näringslivet ser vi att det är långt kvar till jämställdhet. När vi på Jämställdhetsmyndigheten har analyserat effekterna av coronapandemin har vi sett att stora kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, har drabbats hårt när det exempelvis gäller arbetsbelastning, samtidigt som de ligger lågt lönemässigt, säger Lena Ag, som ser två nycklar till fortsatt utveckling på jämställdhetsområdet:

– Dels behöver vi arbeta långsiktigt, dels behöver vi ha det vi kallar för ett intersektionellt perspektiv. Vi behöver titta på vilka grupper av kvinnor och män som är svårast att nå med insatser för att öka jämställdheten. Till exempel kan det handla om utrikes födda kvinnor och deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Eller om äldre kvinnor och hur deras pensioner påverkas av deltidsarbete och andra faktorer. Vi behöver genomföra riktade insatser för att nå människor som vi inte når med andra jämställdhetsinsatser.

ATT JÄMSTÄLLDHET SES som en icke-fråga i Sverige framgår också av att frågan nu lyser med sin frånvaro bland regeringens prioriterade ämnen under EU-ordförandeskapet. Som ordförandeland leder Sverige omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg, samt cirka 150 möten runtom i Sverige. Av dessa möten har åtta ett jämställdhetstema.

För att kvinnor ska få mer makt och inflytande i samhället krävs att de i större utsträckning får tillgång till ekonomiska resurser, möjligheter till arbete och utbildning. Här har Sverige mycket kvar att bevisa. I syfte att agera blåslampa på våra beslutsfattare kommer Hertha att under året granska, utvärdera och följa upp politiska beslut och insatser som bidrar till att öka flickors och kvinnors egenmakt, och de som inte gör det.

En artikel frånNummer 1 - 2023

Det första numret av Hertha år 2023 är här! I detta nummer inleds artikelsviten “Hertha granskar” där redaktionen tillsammans med utvalda kvinnoorganisationer synar den svenska jämställdhetspolitiken i sömmarna. Hur högt står jämställdhet på den politiska agendan? Vilka insatser bidrar till ökad jämställdhet? Vilka leder till motsatsen? Och hur ser läget ut i andra länder i Europa?

Vidare återkopplar vi till protesterna i Iran med intervjuer med Amineh Kakabaveh och människorättsaktivisten Parvin Ardalan och frågar oss vad man kan göra för att hjälpa till och hur framtiden ser ut i landet. Därtill bjuder numret bland annat på artiklar om skattesystemets påverkan på jämställdheten – såväl förr som nu.

Njut, upprörs och lär dig något nytt av läsningen!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.