Nu kräver vi en kriskommission

Sveriges sex jämställdhetspolitiska delmål är långt ifrån uppfyllda, trots att det var 15 år sedan de klubbades igenom. Nu kräver Fredrika Bremer-förbundet med vänner en kriskommission – och ett sjunde delmål.

TEXT LISA STEVIK

EN HEARING i riksdagen i november i år krävde Fredrika Bremer-förbundet tillsammans med en rad andra organisationer en kriskommission, som svarar på frågan om varför vi inte kommit längre i att nå de jämställdhetspolitiska målen – trots att de antogs med bred politisk enighet 2006. – Vi har mål som inte följs upp och inte ageras på, och det finns inga samlade strategier för hur dessa mål ska uppnås. Vi vill ha en utredning som tittar bakåt på olika lagförslag och ser: på vilket sätt stöddes de jämställdhetspolitiska målen av det förslaget? Fick det i själva verket motsatt effekt? Som en del skattereformer som varit helt på tvären mot jämställdhetsmålen, säger Fredrika Bremerförbundets ordförande Camilla Wagner, och lyfter pensionsreformen som ett annat exempel. – Den har inte gynnat kvinnor. Det ena förslaget efter det andra läggs och klubbas utan att man gjort en konsekvensanalys för att få veta vad det får för påverkan för uppfyllandet av de mål man satt upp. 

I UPPROPET FINNS även ett förslag: inrätta ett sjunde jämställdhetsdelmål för rättssäkerhet och jämställdhet i rättssystemet. I dag är rättssystemet just varken jämställt eller rättssäkert, särskilt inte för våldsutsatta kvinnor. Frågan gäller inte bara domstolarna, utan även polis, familjerätt, socialtjänst och andra myndigheter som är till för att skydda och stödja kvinnor. – Tankarna kring förslaget började med backlashen mot metoo. Vi såg att kvinnor har svårt att få sina berättelser till rättegång, och får man det är det svårt att få någon fälld. Det är väldigt hårda beviskrav, vilket inte är orimligt, men däremot känner vi att man inte gör allt man kan, varken från polisens eller rättssystemets sida. Dessa fall har så låg status, och får inte tillräckligt med resurser från exempelvis polisens sida. Däremot ser vi hur kvinnor blir dömda för förtal när de berättar sina historier, säger Camilla Wagner. Även inom andra områden har kvinnor svårt att få gehör för sin röst i rätten, det är svårt att få skydd och hjälp vid våld i hemmet, i en vårdnadstvist väger kvinnans ord tunt och en skilsmässa är sällan till en kvinnas fördel ekonomiskt. – Vi har en giftorätt där man har rätt till hälften av det gemensamma, men en sådan bodelningsprocess kan vara extremt dyr att driva. I många fall lämnar kvinnan äktenskapet med mycket mindre än vad hon egentligen har rätt till. Rättssystemet är inte på den svages sida i sådana processer. 

NÄR VI BÖRJADE att titta på de jämställdhetspolitiska målen, såg vi att här finns en röd tråd. – Kvinnans ställning i rättssystemet är svag. Att ändra på det behöver vara ett mål i sig, i ett rättssamhälle ska alla vara lika inför lagen. I Sverige tror vi att en kvinnas ord väger lika tungt som en mans, men det gör det inte. Brott mot kvinnor måste få samma status och lika mycket resurser som andra brott, menar Camilla Wagner. – Det är fruktansvärt med alla skjutningar av unga män, och det måste förstås bekämpas. Men kvinnor blir ihjälslagna varje år, inte för att de lever ett kriminellt liv, utan bara därför att de är kvinnor. Det blir i bästa fall en notis i tidningen. Som om det är ett naturtillstånd, precis som att några måste dö i trafiken varje år så måste några kvinnor dö i sina relationer. Varför det har så låg status och är så lågt prioriterat är för mig en gåta, men det måste få ett slut.

Den svenska jämställdhetspolitikens övergripande mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I regeringens skrivelse Makt, mål och myndighet – en feministisk politik för en jämställd framtid presenteras den nuvarande inriktningen av jämställdhetspolitiken. I skrivelsen bryts det övergripande målet ner i sex delmål: 

1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. 

2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 

3. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 

4. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 

5. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma förutsättning för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 

6. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

En artikel frånNummer 4 - 2021

I årets sista nummer av Hertha tas frågan upp om varför vi måste engagera männen i feminismen, tankar om alternativa feminister och läget för de jämställdhetspolitiska delmålen. Numret tar även upp temat “en kvinnas röst i rätten”, kvinnors utsatthet i klimatkrisen samt Karolina Widerström – den första kvinnliga svenska läkaren som även var en av Fredrika Bremer-förbudets tidiga ordföranden.

Du kan även läsa om hur vi vässar argumenten inför valåret 2022 och mycket mer!

Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?

Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.

För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.