Ny teknik, nya vanor?
TEXT LISA STEVIK RESEARCH ELLA KETTULAS
I ett nummer av Hertha 1988 frågade vi oss hur införandet av den nya prylen mikrovågsugn skulle påverka ansvaret för matlagningen hemma. I dag är det andra tekniska innovationer som står i fokus, men svaret på frågan är det samma: det är våra strukturer och värderingar som styr tekniken, inte tvärt om.
”Snart har var tredje hushåll i Sverige mikrovågsugn. Då måste väl karlarna börja laga mat, så intresserade som de är av apparater?” Så börjar en artikel i Hertha nr 5 1988, med rubriken Mikrovågsugn förstärker könsrollerna.
Svaret på frågan ges direkt: ”Nej. I de flesta familjer förändras inga vanor när man skaffar mikrovågsugn”, slår Birgitta Johansson fast i artikeln.
Hon intervjuas i egenskap av forskare, som samma år presenterat sin avhandling Ny teknik och gamla vanor. Tvärt om, berättar Birgitta Johansson, är det vanligare att könsrollerna förstärks när något nytt införs. I familjer där mannen redan var intresserad av matlagning, kan hans intresse växa när en ny pryl som mikrovågsugn kommer, men i familjer med traditionella könsroller förstärks snarare fördelningen – kvinnan blir den som lär sig och utnyttjar den nya teknikens finesser.
”Teknik skildras ofta som en revolutionär kraft som kommer in och förändrar människors liv drastiskt” säger Birgitta Johansson i artikeln, något som vi ser prov på även i dag. 2023 handlar det dock mindre om mikrovågsugnar, och mer om exempelvis artificiell intelligens.
Ericka Johnson är professor på Linköpings Universitet, och arbetar precis som Birgitta Johansson på sin tid, med temat teknik och social förändring. – Birgitta var en av de första som tittade på sådana här frågor i forskningen, och det finns numera ett starkt forskningsprogram kring genus och teknik. Det man ser i forskningen är att det länge funnits en idé om teknisk determinism, att tekniken påverkar vilka vi blir och vad vi tillåts göra med våra liv. Men de senaste årtiondena har vi börjat prata alltmer om hur samhället och tekniken är sammanflätade på ett väldigt komplext sätt, berättar hon.
Kort sagt är det vi i samhället som påverkar både hur tekniken utformas och hur den används, inte tekniken i sig. Och vad vi gör av den är vårt ansvar, menar Ericka Johnson. Det är inte heller givet att teknik som tagits fram med ett visst mål, används på det sättet som det är tänkt. Och framför allt – hur vi delar upp arbetet i hemmet behöver fortfarande diskuteras och vara vårt ansvar, oavsett vilken teknik som bjuds. Hur teknikutvecklingen påverkar jämställdheten går inte att säga generellt.
– Teknik används väldigt olika i olika kontexter, och de kontexterna bär med sig olika värderingar och normer. Vi måste ta till oss teknik på ett sätt som producerar och reproducerar de värdesystem som vi demokratiskt vill ha. Det är en viktig poäng, inte minst i diskussionen kring Al.
”Om vi använder gamla data som underlag för att fatta nya beslut, kommer vi inte ifrån gamla värderingar”
En risk som Al för med sig, är att man med hjälp av tekniken tar beslut och gör framtidsprognoser baserad på existerande data. Data som bär med sig historiska mönster.
– Om vi använder gamla data som underlag för att fatta nya beslut, kommer vi inte ifrån gamla värderingar. Det behöver vi vara väldigt aktsamma med.
En artikel frånNummer 2 - 2023
Denna artikel är ett utdrag ur HERTHA – världens äldsta feministiska tidskrift och medlemstidning för Fredrika Bremer-förbundet. Vill du köpa hela tidningen går det att beställa ditt alldeles egna ex för 90 kronor (ink porto) – eller varför inte köpa två och bjuda en älskad feminist på lite helgläsning?
Detta görs enklast via ett via vår webbshop som du hittar här.
För att även säkra kommande nummer av HERTHA är bästa tipset att bli medlem i Fredrika Bremer-förbundet. För studenter är priset nedsatt. Tryck här för att bli medlem.
