Ytterst få kvinnor är del av den kriminella miljön

FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER

ALLAS BLICKAR ÄR riktade mot våldet och skjutningarna i den kriminella miljön detta svenska valår 2022. Polisen gör sin kanske största insats någonsin för att få kontroll på situationen – ändå ökar det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige under årets första månad. Debattörer och politiker efterlyser att lika mycket resurser läggs på förebyggande insatser. Det är helt rätt men fler aktörer måste stödjas i det tidiga arbetet. Ytterst få kvinnor är del av den kriminella miljön. Att flickor i så kallade utsatta områden inte tidigt dras in i kriminalitet betyder att detta inte är en naturlag. De ser uppenbarligen andra möjligheter. Gängkriminalitet följer inte automatiskt på uteblivna livschanser. Den är också ett resultat av destruktiva maskulinitetsnormer. När Brottsförebyggande rådet djupintervjuade gängkriminella killar i sin rapport (Skjutningar i kriminella miljöer) kom exakt samma normer fram som i världens konfliktområden. Yngre män och pojkar som vill klättra i hierarkin plockar poäng genom att våga döda. Extremt våld blir en väg att bygga sin status och ställning i gänget. 

KVINNA TILL KVINNA har sett de här mönstren under de nästan tre decennier som vi arbetat i världens konfliktområden. Det som så ofta fattas där, och även i svenska myndigheters strategier, är ett genusperspektiv som måste få genomsyra alla åtgärder på alla plan i arbetet mot våldsamma konflikter. Kvinnorättsorganisationer ute i världen sitter på stor kunskap som det går att låna av. De har sedan länge jobbat fram strategier kring hur illegala vapen kan stoppas och hur det går till att vända attityder hos unga män med ett stort våldskapital. Det betyder att kvinnorna i de utsatta områdena måste tillfrågas och inkluderas i att hitta långsiktiga lösningar. De drabbas idag framför allt som anhöriga. De är mödrar, makar, systrar och nära vänner till de som skjuter och de som dör. Men få tänker på att de också är en kraft för att stoppa våldet. Mammor och systrar kan utöva inflytande till vardags. De kan visa på alternativ till en våldsam mansroll om de får kunskap, redskap och framför allt resurser. Här kommer också den av många så hånade genuspedagogiken i förskolan in i bilden. Små barn måste tidigt få ett alternativ till förlegade könsnormer. 

REDAN FÖR ÖVER tjugo år sedan togs det ett politiskt beslut om att integrationsarbetet i Sverige ska vara jämställt. Ändå har 80 procent av de svenska integrationssatsningarna hittills gått till männen enligt en rapport från Riksrevisionen(RiR). Det är svårbegripligt. Så var finns de kvinnor som fått smulorna från integrationsbordet? Jo i civilsamhällets organisationer i utsatta områden som ofta får projektpengar men sällan långsiktig finansiering. Organisationer som förortens medborgare gärna lyssnar på. Ett tydligt exempel är de mammor som spontant reagerade efter höstens gängskjutningar, bland annat av rapparen Einár, och startade nattvandringar i Stockholms nordvästra förorter. Den här sortens initiativ och organisering förtjänar allt stöd det kan få. Förändringen kan och måste komma inifrån. 

Petra Tötterman Andorf är generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.